Årets stora politikerjippo hade börjat avmattas redan på fredagen men lördagen var den stora avresedagen från Visby.
Att Annie Lööf (c) var lördagens huvudtalare i Almedalen verkade inte utgöra minsta minsta hinder för att dom av veckans deltagare som inte redan lämnat Visby passade på att packa och ge sig av redan tidigt på lördagen. En ganska enkel gissning är att hon inte kommer ha någon plats på Almedalens scen under motsvarande vecka nästa år och att det då kommer vara det sista året som centern kommer ha någon egen dag i Almedalen för efter valet nästa höst är det inte särskilt sannolikt att det partiet finns kvar i Sveriges riksdag.
Annie L i eftersnack på TV 2:s scen efter sitt sista (?) tal på Almedalens scen
På lördagskvällen dök det dock upp en del politiker i Visby som inte synts där tidigare under veckan, många med små s-symboler på sina kavajslag. Dom passade på att festa loss lite inför söndagen som var socialdemokraternas dag, ty i år var det deras tur (eller otur) att få avsluta veckan. Och faktiskt blev det väldigt trångt i Almedalen när Stefan Löfvén höll sitt tal i söndagssolens sken. Folk stod som packade ända bort till kanten av den lilla parkdammen
Stefan L avslutade veckan på Almedalens scen
Teckningar: Per Lublin
Och vad ölänningar beträffar råkade jag på ett par till. Som inte ens bodde i Persnäs. I lördagskvällens vimmel på ett av dom populäraste "vattenhålen" (där det snarare än vatten är rosévin och flasköl som gäller) träffade jag nämligen Anna Hedh, känd pendlare mellan Mörbylånga och Bryssel, och på söndagen bland åhörarna i Almedalen även Mats Andersson, revytextförfattare och Barometernjournalist, bosatt i Algutsrum fram till 2007 (men numera i Kalmar).
Träffade även Lasse Vinnefors från Stora Rör med särbo Lizel Forsberg i Almedalen. Lizel berättade om en episod från 1980-talet som jag gärna återger. Hon arbetade på den tiden på länsstyrelsen i Kalmar och var engagerad i en kampanj som hette "Hela Sverige ska leva" som hon skulle prata om på ett möte uppe i Löttorp, ett möte där övrigt även jag var med. Det stora kommunalrådet vid denna tid, Ivar Nilsson, var naturligtvis också där och satt långt framme. Med sin stora kroppshydda kastade han skugga på vita duken där presentationen skulle visas, vilket föranledde Lizel - som inte visste vem den storvuxne mannen var - att maka lite på sig. Först efteråt hade hon fått höra vem mannen var och att hon nog var det första som hade bett Ivar att flytta på sig!
-------------------
Årets genomgående ord under Almedalsveckan var "samförstånd". Flertalet av de två tusen seminarierna som hållits under veckan hade handlat om samförstånd och att prata ihop sig. Oavsett själva ämnet för seminarierna.
Av en journalist blev jag till och med tillfrågad om "samförståndet" i vår egen kommun. Det var pinsamt att behöva förklara hur lite av den varan som det finns här hemma i Borgholms kommun. Det som är är självklart i många andra kommuner, där man försöker verka i samförstånd för sin kommuns bästa, är ju i vår kommun numera otänkbart. Det var betydligt bättre i det avseendet när Lillebill Grähs var kommunalråd och vi arbetade tillsammans för att få ett riktigt gymnasium till Borgholm!
Det enda politiska samförstånd som jag har kunnat uppfatta i vår kommun under senare år är de övriga partiernas tysta överenskommelse att försöka hålla Ölandspartiet utanför så mycket som möjligt. Detta som en del i en slags politisk mobbning.
Man har från de tre stora styrande partiernas sida försökt sätta käppar i hjulen för de flesta av de samförståndslösningar som jag har försökt föreslå.
Att kommunstyrelsen har föreslagit avslag för i stort sett samtliga Ölandspartiets motioner - oavsett om man tyckt förslagen vara bra eller ej - säger ju det mesta.
-------------------
Hemresan från Visby till Borgholm tog sju timmar: Båt till Oskarshamn tre timmar, väntan i Oskarshamn en timme, buss till Kalmar en och en halv timme, en timmes väntan på bussen till Borgholm, dit jag kom fram först vid midnatt. Hade båten istället gått direkt till Grankullavik och det därifrån gått en anslutande buss till Borgholm så hade resan tagit halva tiden.
Den gången som Borgholms kommun bekostade muddring av inloppet till Grankullaviken, så tecknade man (d v s Lisbeth Lögnartsson, Eddie Forsman och - på den tiden - Sune Axelson) ett väldigt dåligt avtal om färjetrafiken, eftersom rederiet efter bara en och en halv säsong helt sonika kunde förflytta färjan till en helt annan linje utan minsta efterräkning eller ersättning till Borgholms kommun
--------------------
Väntetimmen i Kalmar mellan klockan 22 och 23.10 blev inte fullt så långsam som jag först hade föreställt mig att den skulle bli.
Utanför pressbyrån (där jag precis hann få en grillkorv innan dom stängde) var plötsligt min tungt packade resväska försvunnen!!! Själv sprang jag väl runt som en yr höna för att se vart den hade tagit vägen, när plötsligt en observant person - som senare visade sig vara en läkare från Oskarshamn - kom på en man med en resväska i ett buskage och ropade frågande åt honom vad han gjorde med väskan. Mannen sa att han hade hittat den där i buskaget och försvann snabbt därifrån. Utan väska. Som jag därmed fick tillbaka.
Den rådige läkaren följde sedan med mig på tjuvjakt kors och tvärs genom Kalmar i en polisbil, som efter en stund kommit på plats. Efter vissa tips fick vi tag på tjuven - han som påstod sig ha "hittat" resväskan i buskaget - uppe på stadsvallen mitt emot Baronen och han kunde gripas av poliserna. Vi hann sedan precis i tid tillbaka till stationen, jag till min buss och den hjälpsamme mannen från Oskarshamn till ett möte med en person som han skulle hämta från tåget.
Gissa vem som sen ska få veckans ros i Oskarshamnstidningarna!
Personer som sätter i system att stå vid järnvägsstationerna och i obevakade ögonblick stjäla resenärernas bagage har jag inte mycket till övers för. Det som dom på detta sätt lyckas komma över är väl kanske inte alltid av något större värde för tjuvarna men kan vara ovärderligt för dom som drabbas. Sådant pack bör man försöka sätta dit om man kan, om inte annat så för att hindra att fler blir bestulna!
--------------------
Visby är en helt fantastisk stad och visst har veckan där varit fin. Men jag säger nog som jag brukar när jag varit hemifrån ett tag:
Borta bra men hemma bäst!
Vill Du kommentera, klicka här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar