Dags att postväsendet åter blir statligt

Idag kan vi läsa i bladet om PostNords dråpslag mot Öland, inte minst mot den äldre generationen på ön som inte är uppkopplade på nätet och där det kanske ännu inte finns tillgång till bredband. Där ett brev fortfarande kan betyda så mycket.

Det var väntat, för varför skulle inte PostNords stegvisa nedmontering av brevutdelningen, som redan kommit långt i Danmark, komma att nå även oss? 

Men inte desto mindre kom det väldigt plötsligt, för om bara två veckor är varannandagsutdelningen redan införd här. Så snabbt att ingen ska hinna reagera tillräckligt för att kunna stoppa beslutet innan det är genomfört. För en gångs skull har PostNord präglats av snabbhet.

Det är hög tid att posten åter blir en statlig angelägenhet som staten tar ansvar för att sköta i egen regi. Säg upp avtalet med PostNord och återupprätta Postverket!

Om beredskapen för ett haveri med Ölandsbron

Insändare:

Ölandsbron, ska den bära eller brista?

Varje gång jag reser över bron till Öland så är jag tacksam att det gick vägen. Kan hända att jag är lite domedagsnojig, men jag vill gärna vara trygg därute på bron, utan att behöva fundera på om den ska bära eller brista.

Vid kontakt med Trafikverket har jag fått svaret att ”bärighetsberäkningarna” inte kan lämnas ut. Här hoppade hjärtat upp i halsen på mig. Varje dygn åker mängder med bilar över bron och Trafikverket kan inte med öppna kort visa på brons beskaffenhet och visa på de beräkningar som gjorts. Är vi alla som använder oss av bron, så korkade att vi inte kräver att få se vilka hokus pokus som omgärdar vår bro.

Under brons 50 åriga livstid har inte en enda fysisk övning gjorts, vad som kan ske vid en eventuell brokollaps. Att en tjänsteman vet att han ska ringa en annan tjänsteman lär icke hjälpa vid det ofattbara kaos en kollaps innebär

För kort tid sedan exploderade en lastbil i Västerås med avstängd väg som följd, en förhållandevis enkel olycka och där vägalternativ fanns. Vad sker om en av våra moderna ”elbil” kollapsar på bron och börjar brinna? Här tänker jag att dagens teknik och vad som sker på våra vägar har skenat om de beräkningar som gjordes 1972.

Vi har lantbrukare som kan behöva diesel till exempel under skördetid, vi har en av Sveriges största mjölkproduktion på ön och vad gör vi med tusentals liter mjölk per dag? Att barn blir kvar på dagis eller att folk inte kommer hem från sina jobb måste anses som petitesser i den röra som en kollapsad bro skulle innebära. Ironiskt och lite fult, har jag vid påpekande inför kommunfullmäktige i Mörbylånga kommun om en olycka på bron fått till svar, att ön kan bombas med mat från ett Herkulesplan!

Vi har två fungerande djupa hamnar på ön, en i söder och en i norr. Har någon ens tänkt tanken att pröva vilka fartyg som skulle kunna angöra dessa hamnar? Finns dessa fartyg ens och i så fall var? Finns det besättningar som med kort varsel kan rycka in?

Det är mer än skamligt att inte berörda instanser, kommuner, länsstyrelser med flera har fantasi nog att kunna tänka sig en brokatastrof. Att sedan Trafikverket väljer att inte ens vidarebefordra sina undersökningar känns för mig som ett aktivt mörkande av vad som sker med vår bro!

”Bron dimensionerades i samband med byggandet 1968-1972.

2007-2010 gjordes en bärighetsutredning av bron. Utredningen visade att bron klarar önskad bärighet, BK4, utan någon förstärkning. 2010 gavs bron klassning BK4.

2020-2021 gjordes en uppföljning utan anmärkningar enligt klassningsbeslut 2010. Bärighetsberäkningar lämnas inte ut då de innehåller skyddsvärda uppgifter”.

Ovan citat är tagna ur svar jag erhållit från Trafikverket.

Undrar vad det innebär att ”bron dimensionerades i samband med byggandet 1968-1972?”. Dimensionerades för vad? Så nu berörda myndigheter och kommuner, ta tag i den oro jag och många andra med mig känner inför vår ärrade bro!

Min oro för bron uppmärksammade jag kommunen på redan den 20 augusti 2014, men tyvärr har inget skett på det praktiska planet.

Pia Schröder, Arontorp

Brev till landshövdingen i Kalmar från Grankullavik

Länstyrelsen i Kalmar Län

Att. Landshövding Peter Sandwall 

               

Vem tar ansvar för att Länsstyrelsens regler efterföljs i Böda Kustens  Östra Naturreservat?

Trots gott om ställ -campingplatser på Norra Öland, ställer sig husbilar på de mest olämpliga ställen i naturen, framförallt i Bödakustens Östra Naturreservat, där naturen är mest känslig och naturpåverkad.

Detta har eskalerat under senare år!!!!!!!!!!!!!     

Campingen sker i flera dagar på samma plats, så nära kustremsan som möjligt och där inga vägar finns, man eldar trots eldningsförbud man tar grenar och träd i reservatet för eldning, skräp slängs direkt i naturen! 

Här finns ju regler utformade av Länsstyrelsen som inte efterföljs!

Borgholms kommun med dess ledning visar inget större intresse att reglerna efterföljs!

Så vi hoppas att Länstyrelsen agerar omgående och inte imorgon, då höga miljö-naturvärden står på spel.

Att även kommande generationer kan få ta del av samma naturupplevelse som vi!

Det finns mycket att ta tag i som man blundat för i årtionden.

 

Per o Solbritt Einarsson

 Grankullavik

  

Vart tar plastavfallet från Gubbholms kommun vägen? Dåligt Staffan Sossedräng!

En interpellation som låg för anmälan på kommunfullmäktiges bord till mötet på Luciadagen löd så här:

  

Interpellation till Staffan ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott tillika styrelseordförande i kommunägda Borgholm Energi AB.

   

Vi är många som åker till återvinningscentralerna med vårt plastavfall och puttar in det i ofta överfyllda containrar.

   

Men vad sker med allt vårt plastavfall sedan?

    

Vad hamnar i haven och vad hamnar i luften?

   

Vilket ansvar har kommunen och vilket ansvar har BEAB för att någon ”återvinning” verkligen sker?

   

Vad har man för koll?

Och vad har du själv för koll på detta?

   

Borgholm den 12 december 2021

   

Per Lublin

  

  

Men tro det eller ej, Staffan Larsson med ansvar för just kommunens avfallshantering, ville inte att frågorna skulle få ställas. Hör HÄR vad han försökte skylla på!

Man kan ju undra vad detta sänder för signaler till alla oss som gör oss besvär med att källsortera vårt plastavfall och åker med detta till våra återvinningscentraler i kommunen.

  

Dåligt, Staffan Sossedräng!

Det kan tilläggas att kommunfullmäktige tillät att frågorna skulle få ställas och Staffan får svara vid kommunfullmäktiges januarimöte.

Allvarliga missförhållanden på Åkerbohemmet! ”Sveriges bästa äldreomsorg”, jo pyttsan!

I Ölandsbladet i lördags kunde vi läsa om våld och hot samt nattlig inlåsning av de boende på ett äldreboende i vår kommun på Öland, det framgick inte vilket.

Nu kan jag avslöja att det handlar om en avdelning på Åkerbohemmet.

Som framgick i tidningen handlar det om att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) utfärdat ett vite på 1,5 miljoner kronor som kommunen måste betala om inte den ohållbara situationen påtagligt förbättras.

Har tagit del av IVO:s rapport som medföljde vitesföreläggande och det är en skrämmande läsning av hur boende blir slagna och utsätts för hot och våld från andra boende och lever i ständig rädsla, hur de drogas ner för att bli lugna och blir inlåsta i sina rum nattetid när avdelningen lämnas utan personal. Det handlar om underbemanning och missförhållanden som har pågått under en längre tid och mycket som inte har dokumenterats och som har tystats ner.

Av artikeln i lördagstidningen får man intrycket av att tillförordnade socialchefen Lars-Gunnar Fagerberg mest är bekymrad över de 1,5 miljonerna och hoppas att det inte ska behöva gå ”så långt”.

Vad då ”så långt”? Har det inte redan gått ”så långt” när kommunledningen har nonchalerat att underbemanningen gått så långt att personalen står maktlös mot det våld som förekommer på en avdelning, lämnar avdelningen obemannad och låser in de boende på sina rum?

”Sveriges bästa äldreomsorg”, jo pyttsan!

Per Lublin

   

Om världen bortom Sote hög från Hagaborgs horisont

Det finns politiska besserwissrar som tänker och resonerar ungefär så här:

”- För oss som vet allting skulle det inte vara någon konst att lösa världens alla problem.

- Jag kan sätta igång när jag vill.”

 

Mer än så blir det inte, inte mer än bara prat. 

Som ett gammalt talesätt: Det finns folk till allt!

Viktig fråga och välkommen debatt!

  

Dagens ledare i Ölandsbladet:

Hela Sverige ska leva? I helsike heller!

Det är en mycket bra idé att se över stöttningen för våra öländska ungdomar som tvingas läsa gymnasium på fastlandet.

Egentligen är det märkligt att frågan inte väckts tidigare. Alla ungdomar idag måste läsa vidare på gymnasiet, även om det inte är lagstadgat ännu. Och kan vi vara överens om att möjligheterna till gymnasieutbildning är begränsad på Öland?

Vi ser också vad en insändare kan leda till. Hela helgen har den där insändaren från Sofie Gustavsson Fohlin i Byrum snurrat runt i alla möjliga sociala medier. Har också sett lokala politiker kommenterat den.

Insändaren handlar om hur öländska ungdomar tvingas flytta till Kalmar för eget boende under gymnasieåren. Stödet är ett inackorderingstillägg på någonstans mellan 1800 och 2000 kronor, vilket förstås inte på långa vägar täcker de utgifter som ett eget boende kräver, inte ens det allra enklaste boende.

Det handlar om ungdomar från våra öländska ytterområden i norr och söder, där familjen under gymnasieåren tvingas till stora uppoffringar. Då ska ändå sägas att ekonomin bara är en sida av myntet, det andra handlar ju också om hur tufft det kan vara att flytta hemifrån som 15-16-åring. Alla är inte mogna det ansvaret det medför.

Men ungdomarna måste flytta ändå, för gymnasiet är en förutsättning för i princip alla jobb eller yrkesutbildningar. Sedan kommer de aldrig tillbaka till ön igen, krasst sagt.

Vi har landets äldsta befolkning på norra och södra Öland. Sedan undras det varför det är så? Jo, vi kastar ju nästan bokstavligt talat ut våra ungdomar. Det är här som vi sabbar vår generationsväxling.

Tänk om vi i stället skulle kunna skapa möjligheter för våra ungdomar att bli kvar inom våra kommungränser? Sofie Gustavsson Fohlin är inne på det i sin insändare. Ett elevhem i Borgholm för nordöländska gymnasieungdomar? Från Borgholm går det bussar hela tiden till Kalmar. Samtidigt blir inte avståndet till övriga familjen på norra Öland längre än att föräldrar kan nå och assistera sina ungdomar några gånger i veckan.

På samma sätt skulle det på södra Öland kunna öppnas möjligheter i Mörbylånga eller Färjestaden med elevboende.

Det skulle vara intressant om frågan politiskt ställdes på sin spets. Alla ungdomar måste gå gymnasiet idag, men det är de som bor nära gymnasieskolorna och/eller har ekonomiska muskler som klarar av det.

I väntan på elevboenden vore en tokhöjning av inackorderingstillägget vara på sin plats.

Det vill säga om vi verkligen vill att hela Sverige ska leva!

Peter Boström

Bara att instämma! Och låt oss se till att HELA ÖLAND SKA LEVA!

 

Per Lublin

     

Vilka ska betala?

Den segslitna tvisten mellan affärsmannen Hussam Salman och Mörbylånga kommun är nu över och kommunen betalar Salman sju miljoner kronor för att få saken ur världen.

Men vilka är det som ska få betala dom sju miljonerna? Är det dom stackars invånarna i Mörbylånga kommun som ska ta smällen och i genomsnitt betala cirka 500 kronor var till Salman, barn och unga, så väl som gamla? 

Annars kan man ju tycka att det borde vara dom politiker och tjänstemän som med sitt schabbel vållade kommunen denna kostnad som ska stå för vad dom ställt till med och dela kostnaden. Med sina höga löner och arvoden kan dom nog i slutänden ha råd. Annars får dom väl sälja sina villor och vad det nu kan vara.

Eller hur?

Om missgynnade och utsatta gymnasieelever från Norra Öland

Insändare i Ölandsbladet:

Tillåter socialen det?

När jag häromdagen berättade för en arbetskamrat från Borgholm) att vi nordölänningar har våra tonåringar boendes ensamma i Kalmar under gymnasietiden blev hans spontana kommentar ”tillåter socialen det!?”.

Först blev jag brydd och tyst och sen insåg jag att det är precis så vi borde tänka. Hur kan kommunen tillåta detta år efter år? Det enda stöd föräldrar och ungdomar får är cirka 1 800 kronor i inackorderingstillägg. Inget busskort för att ta sig hem på helger, ingen förmedling av familjer som kan inackordera våra ungdomar, inget socialt stöd och ingen uppföljning av mående och studieresultat.

Faktum är att det är ganska tufft att få ihop ekvationen. Var hittar man ett boende för 1 800 kronor minus resekostnader? Det finns inte. Hur många tycker att 15-17-åringar bör bära så mycket ansvar själva? Kommunen och gymnasieförbundet gör det lätt för sig, men jag skulle säga att de inte följer lagen.

I skollagen kan läsas att utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri, men att det kan få förekomma enstaka och obetydliga kostnader för eleven. Att skaffa boende i Kalmar kan inte anses innebära obetydliga kostnader. I kommunallagen läser vi: “Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.” Vilka är de sakliga skälen till att åkerboungdomar lämnas ensamma med så mycket sämre ekonomiska, sociala och studiemässiga förutsättningar?

I Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska: ”bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa”, och ”i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört”. Ja, den ”vård och fostran” man kan utföra på 8-12 mils avstånd är begränsad.

Till våren slutar 25 niondeklassare på Åkerboskolan. Vi får hoppas att deras föräldrar har goda ekonomiska förutsättningar. Vi får också hoppas att ungdomarna är superstarka och orkar pressen som det innebär att flytta hemifrån samtidigt som man byter skola och ort. Men ärligt talat så vet vi ju att det inte är så. Några kommer att fara illa även i denna årskull. Hur länge ska det pågå? När jag var politiker fick jag samtal från förtvivlade föräldrar, men det fanns ingen politisk vilja i mitt parti och inte heller i andra partier att göra något åt detta. Det har skrivits många motioner och alla har blivit nedröstade. Jag hörde till och med från många håll att vi får skylla oss själva som bor där vi bor. Gäller det även ungdomarna? Finns det någon politisk vilja nu att göra rätt?

Vad skulle då kommunen kunna göra för sina åkerboungdomar? Ja, det finns flera vägar att gå.

Upprätta en ”familjebank” med godkända familjer i Borgholm och Kalmar som är villiga att inackordera våra ungdomar till en ersättning motsvarande inackorderingstillägget.

Eller…

Starta ett elevhem i Borgholm, där gymnasieelever från Åkerboskolan erbjuds boende och boendepersonal till en rimlig kostnad. Som exempel kan nämnas Naturbruksgymnasiet i Kalmar, vars elevhem, som har fritidspersonal på kvällarna och sovande personal för att eleverna ska känna sig trygga, kostar cirka 3400 kr/mån inklusive mat.

Dessa två lösningar skulle råda bot på de flesta problemen. Föräldrar från norr skulle ha råd (inackorderingstillägget skulle räcka till just inackordering), ungdomarna skulle ha tillgång till fungerande kollektivtrafik (söderut), elever som inte vill/vågar/kan flytta till Kalmar skulle ha ett alternativ som innebär trygghet både i personal och i att mamma och pappa inte är lika långt bort.

Ett annat alternativ skulle kunna vara ett kommunalt elevhem i Kalmar, eventuellt i Gymnasieförbundets regi, men det innebär nog i detta nu onödig väntan i en brådskande fråga. Detta är troligen det alternativ som ungdomarna själva helst vill. Kalmar lockar mycket, men man går miste om ”närkontakten” med föräldrar.

Slutligen: Skrota inackorderingstillägget och inför istället ett bostadsbidrag som täcker verkliga kostnader. Detta alternativ missar alla sociala fördelar som en familj eller ett elevhem kan erbjuda, samt blir troligen dyrare för kommunen.

Låt oss hjälpas åt att stötta våra ungdomar och ge dem alla, så långt som möjligt, samma förutsättningar att lyckas med livet och i livet.

Sofie Gustafsson Fohlin

Frågan skickas vidare till Socialnämndens ordförande Lars Ljung.

Folkbibliotek i gamla sparbanksbyggnaden i Löttorp?

Insändare i Ölandsbladet idag:

Framtiden för biblioteket i Löttorp   

I den skola som just nu byggs i Löttorp är folkbiblioteket och skolbiblioteket förlagt i samma lokal i nära anslutning till skolans entré.

Kanske lite för nära sett i ljuset av pågående pandemi. I framtiden är det nog inte uteslutet med nya pandemier. Att biblioteksbesökarna blandas med barnen är kanske onödig risktagning, med tanke på en ljus idé jag hörde om för några veckor sedan:

Inrätta folkbiblioteket i gamla sparbanksbyggnaden! Nära nog för bibliotekets personal att enkelt förflytta sig och stort nog att inrymma den generation böcker som vi pensionärer fortfarande har intresse av.

En annan aspekt är att närheten till skolans elever naggar på den rätt till integritetsskydd som enskilda elever kan åberopa. Blandningen med allmänheten ses ju som en positiv ingrediens vanligen, men pandemi och integritetsskydd blir en hämsko i det sammanhanget. Så fram för folkbibliotek i gamla sparbanken!

Karin Lindén, Lånebokslukare

 

 

Det blåser upp till storms ute till havs …

Vet inte riktigt hur debatten började men plötsligt började det blåsa kring vindkraften till havs.

   

Den 16 november fanns denna insändare Ölandsbladet: 

    

”Du kanske bör hitta en lämpligare plats för dig i någon storstad”

Du ”Store Ölandsvän” som tycker att det är ”mysigt med blinkande rött sken”, du kanske bör hitta en lämpligare plats för dig i någon storstad, typ Las Vegas.

Vi andra uppskattar Öland för dess omslutning av Östersjön, naturen, djuren och kulturhistorien. Vi vill satsa på energieffektivisering som stöds och krävs av EU-parlamentet i Bryssel. Vi vill behålla den el vi producerar i Sverige och inte leda den förbi de södra delarna och vidare till centraleuropa. Det måste ses som märkligt att Sverige har inriktat sig på att producera el för centraleuropa men inte till sydsverige. 

De 1550 kvadratkilometrarna, större än Öland som skall blockera Östersjön med vindkraftverk kommer att ha en höjd på nära 300 meter. Långe Jan är 41,6 meter, vindkraftverken kommer att bli 7 gånger högre. Långe Jans ljus har en räckvidd på cirka 5 landmil. Södra Öland är centralt placerad i flyttväg för fåglar från Ryssland och Asien till Västeuropa. Linnéuniversitetet bedriver spjutspetsforskning sedan 20 år tillbaka kring fågelburna sjukdomar och zoonoser. De använder högteknologisk utrustning för att följa flyttfåglarnas väg. Risk föreligger att fåglarna kommer att strimlas av de stora och många vindkraftverken. Vindkraftvingarna producerar stora mängder med microplaster som i förlängningen hamnar hos/i människan. Infraljudet från vingarna ger fysiska och psykiska skador inom ett mycket stort geografiskt område för levande individer. De uttjänta vingarna måste tas omhand, skall de lagras likt kärnkraftsavfall? Vid stark kyla försvinner vinden och därmed elproduktionen när den skulle behövas som bäst.

Kaj Axelsson

Den 20 november återfanns i bladet:

DAGENS ROS ...till Eva Dillner, Grönhögen och Kaj Axelsson för deras inlägg om vindkraftsparker och i synnerhet park öster om Öland. Vi vill inte ha något tivoli i Östersjön.

    

Annica och Bernt, Borgholm

Ny insändare idag:

   

Stoppa anläggandet av vindkraftsparker i Östersjön!

Tack Annica och Bernt för Dagens Ros!

Det är bra att ifrågasätta de styrandes beslut. Teknologie Doktor Thomas Lagö verksam i USA säger: ”Sveriges mätmetoder dBA för ljud togs fram för kontorslandskap men används som standard. Lågfrekventa ljud känns i kroppen på ett helt annat sätt. Därför borde störande ljud och buller mätas i dBZ i stället, som tar med hela ljudbilden.”

Oljud och buller i havsmiljö sprids väldigt effektivt i vatten och har tydliga effekter på olika djur på både individ och populationsnivå. Det förhindrar avancerad kommunikation flera kilometer bort. Fiskar reagerar på ljudvågor via simblåsan. Fiskarna har svårt att kommunicera vilket leder till beteendestörningar. Buller leder överlag till stress som förhindrar tillväxt och orienteringsförmåga. Stoppa anläggandet av vindkraftsparker i Östersjön!

Kaj Axelsson

Ledarartikel i dagens nummer av Ölandsbladet om vandaliseringar:

DET TOTALT MENINGSLÖSA SABBET BARA ÖKAR

Det vackra julpyntet i Färjestaden och Mörbylånga gladde. I ett par timmar. Sedan var det förstört.

Det är nästan svårt att veta hur man ska känna inför sådan fakta. Ska man vara förbannad? Ska man känna uppgivenhet?

Det är våra skattepengar som förstörs. Att skapa julbockar av enris, tillverka vagnar av virke, köpa rejäla lampor som står emot vinterväder, och inte minst arbetsinsatsen - sådant kostar pengar.

Väl investerade pengar, om du frågar mig. Borgholm i juletid är till exempel en fantastiskt mysig stad, ser det varje dag när jag går till bussen efter jobbet. Arbetet med att lyfta staden i vintermörkret är ett samarbete mellan kommunen och Cityföreningen. Mycket av mysigheten sitter i det som gjorts i form av ljusslingor och konstverk (ja, jag kallar faktiskt jul-skapelserna det).

Det är nog inte oväsentligt när människor från Vetlanda, Tingsryd och Kristianopel väljer att julhandla eller bara göra en helgutflykt, sådant som ger inkomster och arbetstillfällen tillbaka på ön.

Men framför allt ger belysningen och julpyntningen stämning och trygghet för kommunens egna invånare.

I många år låg Borgholms kommun långt före Mörbylånga kommun när det gällde julsmyckning. Så är det fortfarande, men på senare år har även den södra kommunen blivit betydligt bättre på att skapa julstämning.

På mindre än ett dygn förstördes emellertid först juldekorationerna i Färjestaden och sedan strax efter i Mörbylånga, eller om det nu möjligtvis var tvärt om. Visst går det att se något slags tecken av geocashing i form av julförstörelse, att dra från det ena stället till det andra.

Vet inte vad som är värst - att en och samma personer drar från ort till ort och inom någon timme slår sönder allt, eller att det finns idioter på båda orterna som gör exakt samma sak?

Statistiken från BRÅ är trist läsning. Omkring 234 000 skadegörelsebrott polisanmäldes i Sverige 2020, en ökning med 14 procent jämfört med året innan. Jämfört med 2011 hade antalet anmälda skadegörelsebrott ökat med 39 procent.

Av de anmälda skadegörelsebrotten 2020 så avskrevs 89 procent direkt. Bara två procent av brotten klarades upp. Ändå har siffrorna marginellt blivit bättre än 2020, vilket tros bero på att polisen under pandemiåret haft större resurser att lägga på skadegörelsebrotten.

Vem eller vilka som förstörde julpyntet på Öland kommer förmodligen aldrig att klaras upp. Så grattis ni som ville jävlas och få uppmärksamhet utan att bli upptäckta. Hoppas att ni känner er lyckade!

Peter Boström

Gubbigt försök

Läste nyligen att Ilko tillsammans med partiets nye formellt utsedde ordförande i kommunorganisationen - också det naturligtvis en gubbe - bjudit in Magdalena Andersson att 9komma hit i god tid före valet för att ge lite glans åt det förgubbade s-partiet i vår kommun.

Men vad skulle hon ha för glädje att vara draglokomotiv i valrörelsen åt gubbastyret i Gubbholms kommun?

Undrar

Per Lublin

Blåser upp till storm

Stormstyrka i byarna.

Vågar man hoppas att det fula vita skynket över Stadshuset ska blåsa bort?

Bäst att hålla sig inne!

Varning för snöoväder

Ett snöoväder är enligt SMHI på G mot Öland under sena eftermiddagen och kvällen. Risk för snöstorm, slask och halka på vägarna så försök att hålla er inne!