Poesi i stormen

"Nu ryter vindarnas konung Eolus ackompanjerad utav sundets vreda döttrar som vrålar vågornas lov"

Färskt citerat från Birgitta Krusell på Facebook 

Snacka om att uttrycka det poetiskt! 

Vill Du kommentera, klicka här!

Trist att kommunen fortsätter att rea ut mark - som sedan blir fritidstomter - till diverse "Gert-Ovar"

Det färde beslutet från kommunfullmäktige i måndags för en vecka sedan som jag reserverade mig emot var antagandet av en ny markanvändningspolicy som befäster att kommunen mer eller mindre skänker bort mark till privata exploatörer och förlorar förmågan att styra vad som sedan ska hända med marken.
  
Jag ville att policyn skulle omarbetas så att kommunen står för mer av utvecklandet i egen regi och själv kan behålla intäkterna från markförsäljningen i alla led. Men så ville inte kommunfullmäktige utan godkände den av kommunstyrelsen föreslagna policyn som den såg ut.
  
Det blev en ganska utförlig reservation där jag skrev så här:
  

En kommuns markpolitik är av synnerlig vikt för dess utveckling.     

Att kommunens mark säkerställs för olika ändamål som t ex åretruntboende, arbetsplatser, rekreation o s v är ett kommunalt ansvar där medborgarna måste ges ett stort inflytande. Det förutsätter att marken behålls i kommunal ägo, i vart fall fram till att syftet är uppnått.   

Vi har under 2000-talet upplevt flera exempel på hur Borgholms kommun tappat greppet över utvecklingen genom att överlåta större markbitar till privata exploatörer och då tänker jag framförallt på Dovreviken och Björkviken (etapp III).   

Området Dovreviken var under cirka 50 års tid fram till millennieskiftet en populär stugby under namnet Blå Rör (uppkallat efter ett närbeläget bronsåldersröse) byggd och ägd av Borgholms stad (senare kommun) på kommunal mark med totalt sextio stugor som familjer hyrde veckovis under en förhållandevis lång säsong.   

Blå Rörs stugby gav intäkter åt kommunen och till kommunalägda ÖTAB (som skötte stuguthyrningen) och bidrog med intäkter till övriga näringslivet i Borgholm.   

Politikerna såg dock marken som användbar på annat sätt: Här skulle bli ett attraktivt åretruntbostadsområde för tillflyttande nya kommuninnevånare. En Gert-Ove dök upp och ville köpa marken för ett ringa antal miljoner och skulle då se till att området utvecklades på det sätt som politikerna ville. Marken var naturligtvis värd mycket mer, men när köpet väl blev genomfört och området fått sitt nya namn, Dovreviken, så blev utvecklingen där betydligt annorlunda än vad politikerna tänkt sig: Gert-Ove sålde tomter till dom som betalade snabbast och bäst och det blev till största delen fritidsboende som byggde upp den ena skrytigare fritidsvillan värre än den andra och för dom flesta framstår området idag som smaklöst anskrämligt. Få av husen är permanentbebodda. Det natursköna området med den fina badviken har dessutom blivit totalförstört för borgholmsborna. 

På liknande sätt har den återstående kommunägda marken vid Björkviken försålts till en privat entreprenör som tagit hem intäkterna från exploateringen av ömrådet som kallas Björkviken etapp III. Även där har de flesta tomterna gått båt till fritidshus, även där skrytsamt och anskrämligt byggt. Det hade naturligtvis varit bättre om kommunen själv hade exploaterat området och fått vinsten av tomtförsäljningen och kunnat sälja tomter till personer med avsikt att verkligen bo där permanent. 

Ett annat misstag gjorde kommunen genom att för en billig penning sälja mark bakom Köpings prästgård till en viss Gert-Ove som låtsades att där skulle bli ett område för permanentboende men som istället satte igång att sälja fritidstomter där.

Slutligen kan nämnas att f d Köping-gården i Köpingsvik med en mycket stor tomt såldes av Borgholms kommun för en (1) krona till en idrottsklubb som efter ett par år sålde den vidare fört vanligt marknadspris till en privatperson som efter ytterligare ett par år sålde fastigheten vidare till en viss Gert-Ove som hos kommunen hade försäkrat sig om att få riva byggnaden och stycka upp marken i ett antal mindre tomter och därmed kunna göra sig en hygglig förtjänst.   

Det får vara slut på den sortens hantering av kommunal egendom i Borgholms kommun. Kommunal mark ska kunna användas på ett väl planerat sätt, där eventuella intäkter vid tomtförsäljningar och upplåtelser kommer kommunen till godo och där kommunen kan påverka hur försålda tomter ska användas. Det är inte rimligt att centralt belägen attraktiv mark försätter att exploateras för fritidshusbebyggelse.Kommunen måste få kunna styra markanvändningen på ett bättre sätt.   

Jag reserverar jag mig därför emot den här beslutade markanvändningspolicyn som går stick i stäv mot hur det borde vara och fortsätter att mer eller mindre skänka bort kommunal mark till diverse Gert-Ovar som fortsätter att göra största möjliga vinst genom att exploatera och sälja ut marken som fritidstomter. Jag reserverar mig emot att den föreslagna policyn inte blev återremitterad för omarbetning och förbättring.  

Per Lublin

I övrigt var det bara Mp och V som reserverade sig.
Vill Du kommentera, klicka här!

Triangeln bromsad

Tidigare i olika sammanhang har jag skrivit om den s k "triangeln" vid Norra vägen i Borgholm. Den marken ägdes en gång i tiden av dåvarande byggnadsnämndens ordförande, kolstadbonden Thorsten Björneke (m), som var en fena på att styra om i den kommunala planeringen så att hans marker - huvudsakligen i Kolstad men även på andra håll i kommunen - blev värdefulla

När det så på 1970-talet blev aktuellt med att dra en ny infartsled från Norra vägen direkt in till Borgholm lades den så att huvuddelen  av Thorsten Björnekes markbit blev liggande som en triangel mellan på en sida den nya infarten till Borgholm, på en annan sida den f d järnvägsbanken mot Köpingsvik (numera sedan länge cykelväg) och på den tredje sidan landsvägen mot Köpingsvik (d v s Norra vägen). Ett strategisk läge som skulle göra marken extra värdefull oavsett köpare. Med Björneke som byggnadsnämndens ordförande fanns det ingen risk att den skulle behöva bli liggande som grönområde i framtiden 

Om detta skrev jag redan på den tiden i min tidning Gräsroten. 

Än mer attraktiv torde "triangeln" ha blivit när det så småningom blev en rondell i korsningen.  Här skulle trafiken till hela norra Öland sakta in.

Alltsedan 1990-talets början har politikerna i Borgholm i olika omgångar kommit med storstilade planer på bebyggelse i Yttre hamnen och samtidigt haft diverse förslag på vart man då istället skulle kunna förflytta båtklubben, Lantmännen och Beijers byggvaruhandel för att få tillgång till deras mark i hamnområdet. Då har det varit enkelt att lova Lantmännen ny placering uppe vid rondellen på den så kallade "triangeln", ett strategiskt läge ur försäljningssynpunkt.

Nu visar det sig dock att den senaste och nuvarande ägaren till "triangeln" , d v s P O Persson i Kalmar, har tänkt steget länge. Han nöjer sig inte med de intäkter det kan ge att hyra ut till Lantmännen och Beijers. P O Persson vill ha ett större handelscentrum där det - som det nu framkommit - är "planerat och tänkt" att det även ska ske handel med livsmedel. Något som han smugit med i det längsta för att inte väcka motstånd innan allt är klart. Men när han i detaljplanen vill ha 400 parkeringsplatser (vilket är runt tjugo gånger fler än vad Lantmännen och Beijers f n har), så har nog åtskilliga köpmän i Borgholm börjat dra öronen åt sig.

Här är en artikel från Ölandsbladets nätupplaga i december förra året: 

”En kniv i ryggen för handeln”

Publicerad: 7 december 2011

BORGHOLM
– Om förslaget till detaljplan för ”Triangeln” kommer att utföras blir det tyvärr dödsstöten för Borgholms innerstad och dess handlare.
Det anser bokhandlare Johan Ericksson som i en skrivelse till samhällsbyggnadsförvaltningen befarar att ett köpcenter kommer att etablera sig i området.

Detaljplaneförslaget har varit utställt och har granskats och nu fattas bara ett politiskt beslut innan spaden kan sättas i jorden.
Enligt förslaget ska området ge plats för Beijers och Lantmännden, men också för någon form av så kallad sällanköpshandel.
– Hur kan man tro att det inte ska bli ett stort köpcenter då man ska bygga ett stort handelskomplex med 400 parkeringsplatser. De företag som är tänkta att flytta dit har idag cirka 25 platser, säger Johan Ericksson som tror att området kan komma att innehålla en stor matkedja, sportafför, klädaffärer, spelbutik, blomsterhandel, presentbutiker, restauranger, och i förlängningen även Systembolaget.
Men han tvivlar samtidgt på att det finne ett underlag.
– Troligen inte då det är tufft som det är idag för företagen i Borgholm, med sjunkande invånarantal i kommunen och en minskad turism.
Han anser därför att man istället gör vad man sagt från början; flytta Lantmännen och Beijers till Triangeln och inget annat.
– Men fullföljer ni denna detaljplan blir det som sagt kniven i ryggen för handeln i Borgholms centrum, säger Johan Ericksson.

ROLF NILSSON
rolf.nilsson@olandsbladet.se

Den här insändaren kunde man läsa i Ölandsbladet den 24 januari i år:

Triangeln - dödstöten för Borgholms innerstad?

Kommunen har för avsikt att, enligt detaljplaneförslag för Triangeln intill norra infarten, tillåta byggnation med tillhörande minst 400 parkeringsplatser. Bakgrunden, enligt kommunen, var att frigöra yta vid yttre hamnen (Lantmännen och Beijers skulle lämna området för flytt till Triangeln). Enligt hörsägen verkar det inte aktuellt för dessa verksamheter att flytta, så vad är då skälet till denna gigantiska byggnation? Dessutom kanske dessa verksamheter skulle kunna inrymmas i redan befintliga industriområden (Rosenfors och Hammaren)

Om jag förstått det rätt har en entreprenör förvärvat delar av det berörda området för att exploatera hela området så småningom. Det är fantastiskt att det finns entreprenörer som vill satsa i kommunen, men det är kanske riskabelt om kommunen sitter i deras knä. 

Vilken verksamhet ska då etableras i Triangeln om inte Lantmännen och/eller Beijers flyttar dit? Vid kommunfullmäktigemöte för några år sedan var man överens om att detaljhandel ej skulle förekomma. Denna begränsning syns inte alls i de senaste samrådshandlingarna. Återigen enligt hörsägen framkommer att Willys är i åtanke..?? Vad händer med nuvarande butiker i centrala Borgholm och Köpingsvik om fri etablering av detaljhandel tillåts? Ponera att ”entreprenören” lockar över Systembolaget med ett förmånligt hyresavtal – då kan cityföreningen nog läggas ned. Ett avskräckande exempel är utarmningen av handeln på Kvarnholmen i Kalmar, som likt Don Quijote kämpar mot ”kvarnarna” Giraffen och Hansa City. 

Närliggande områden, som exempelvis Dovreviken och Björkviken, har exploaterats de senaste åren, och det har väl inte bidragit till så mycket försköning. Inte heller tycks den diskuterade detaljplanen tillföra något som berikar intrycket av en ”pittoresk småstad”, vilket intryck jag tycker man borde sträva efter från ansvarigt håll. 

Jag vädjar till beslutsfattare att handlägga ärendet med eftertanke och utan skyndsamhet, så att i stället en utförlig diskussion kan genomföras för att klarlägga syftet med en exploatering av området.

Pia Olsson
Furuhäll

Helt nyligen fick Stefan Olof Lundgren och jag nys om att P O Persson och kommunens "byggnadschef" Göran Borgö ville ändra detaljplaneförslaget för Triangeln för att uttryckligen tillåta handel med livsmedel, vilket föranledde oss att omedelbart författa följande insändare som publicerades i Ölandsbladet i tisdags:

Triangeln i avslöjad dager

Vid Samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 25 januari beslutade nämnden att föreslå kommunfullmäktige att anta den föreslagna detaljplanen för området Triangeln vid rondellen vid Borgholms norra utfart för handelsändamål, dock INTE för livsmedelshandel.

Detaljplaneförslaget som bland annat innehåller 400 kundparkeringsplatser hade då varit utställd till beskådan för allmänheten och väckt mycket oro, inte minst bland köpmän och handlare inne i  staden. Att INTE tillåta livsmedelshandel i Triangeln (som det till och med röstades om i nämnden) får väl därför ses som en tydlig politisk markering.

Knappt hade protokollet hunnit bli utskrivet och justerat förrän andra krafter satte igång att verka. Ägaren till Triangeln - P O Persson i Kalmar – undertecknade nu den 21 februari en avsiktsförklaring, där det avslöjas att ”det inom fastigheten är planerat och tänkt” att – just det – handel med livsmedel ”ska kunna utvecklas och etableras”.

Som hand i handske vill nu förvaltningschefen Göran Borgö att Samhällsbyggnadsnämnden ska ändra sitt beslut med några små ”redaktionella ändringar”, som han uttrycker det i en skrivelse till nämnden, så att livsmedelshandel tillåts på Triangeln. I sin motivering till nämnden skriver Göran Borgö bl a ”För att Triangeln ska bli attraktivt är det nödvändigt att göra det möjligt med en livsmedelshandel”. Vems ärenden går egentligen Göran Borgö?

Vidare påstår Borgö bl a att ”Kommunens långsträckta form medför att vi måste godta att serviceutbudet är koncentrerat till ett begränsat antal orter”. Därmed verkar han mer eller mindre vilja dödförklara lanthandeln.

Bevare oss väl för Borgös samhällsutveckling och de ”redaktionella ändringar” han vill föreslå!

Detta kommer upp på Samhällsbyggnadsnämndens nästa möte som är på självaste skottdagen den 29 februari!

Inom Nya Ölandspartiet vill vi värna om det rikt varierade småskaliga affärslivet i Borgholms innerstad och att borgholmsborna har flera livsmedelsbutiker att välja emellan. Vi vill också värna om lanthandel och övrigt serviceutbud i kommunens mindre orter.

Vi tycker inte att det överhuvudtaget behövs något ”handelscentrum” vid rondellen.
Det finns plats för både Lantmännen och Beijers på Borgholms befintliga industriområden ifall dom behöver flytta. Triangeln vid rondellen skulle kunna bli ett bra bostadsområde istället, uppstyrt för åretruntboende och med särskild inriktning på att tillhandahålla bostäder för unga som vill ha en egen bostad.

Per Lublin (Öp)
Stefan Olof Lundgren (Öp), ledamot i Samhällsbyggnadsnämnden

Igår träffades Samhällsbyggnadsnämnden och beslutade då att återremittera ärendet. En from förhoppning är att det inte blir något handelscentrum alls i "triangeln", ett sånt kan vi klara oss förutan!

Nejsägarnas afton. Hur går det för strandskyddet?

Nejsägarnas afton ser det tyvärr ut att bli nu på måndag i samband med kommunfullmäktigeföreställningen i Folkets hus. Föreställningen börjar klockan 19.00 och kan skådas gratis på plats i Stadshusets tingsal eller hemma vid datorn i direktsändning.

Tyvärr lär det bli måttligt muntert. Kommunstyrelsen har föreslagit nej till alla våra motioner som ska behandlas på måndag. 

Den föreslår enhålligt nej till att kommunen ska trycka på hos Trafikverket för att få upp riktiga ortnamnsskyltar till alla byar vid allmän väg. Detta trots att flera partier tidigare varit positiva till vårt förslag. 

Kommunstyrelsen föreslår också lika enhälligt nej till vårt förslag om skolsamarbete över kommungränsen mellan Rälla och Glömminge. Trots att även här flera partier tidigare varit positiva till förslaget.  

Kommunstyrelsen föreslår också nej till vår motion om att säga upp fä'rdtjänstavtalet med Sibbarps. Det sista betyder ju inte så mycket, eftersom kommunen nyligen har sagt upp avtalet, precis som vi föreslog och på de grunder som vi angav! Man kan ju undra hur dom satt och resonerade där bakom kommunstyrelsens slutna dörrar för att skulle kunna framstå som så negativa nej-sägare som det bara gick!

Värre är att kommunstyrelsen också föreslagit att kommunfullmäktige ska säga nej till Länsstyrelsens förslag om bibehållet stransskydd på 300 meter för hela Öland, något som Mörbylånga kommun redan har godtagit. Varför måste Borgholms kommun prompt gå emot och insisiera på att minska gränsen till 100 meter på en rad sträckor, framför allt vid Stenkusten. Är inte Äleklinta, Djupvik och Sandvik tillräckligt överexploaterade redan? Avskräcker inte Dovreviken och Nya Björkviken tillräckligt utan att det måste öppnas för mer av det slaget? Är inte dom glest bebyggda stränder som ännu finns kvar värda att skydda? Ska dom fria kusterna i framtiden vara ett minne blott? Varför inte istället bejaka möjligheten att få ha 300-metersgränsen på hela Öland med det skydd för stränderna som detta skulle innebära?!

Det kanske trots allt kan bli intressanta debatter på måndag kväll, och förhoppningsvis blir inte alltihop det nej, nej och återigen nej som Lisbeth Lennartsson och hennes kommunstyrelse vill ha,

Mer om Köpingsvik

Från början var det byar som utsågs till Årets Ölandsby. Sedan blev det socknar, som t ex Föra och Gärdslösa och senast Södra Möckleby.

Nu har det blivit byar igen, och denna gång två byar. Inte illa! För Köpingsvik består egentligen av två byar, Solberga och Klinta. Samhället har vuxit upp på båda byarnas mark. Gränsen går någonstans mellan matvarubutiken och Kyrkallén.

Det ursprungliga samhället låg där redan på vikingatiden och var den viktigaste orten vid Kalmarsund. Sundet hette då naturligtvis något annat eftersom Kalmar inte fanns. Köping var en betydande handelsplats och här skedde stor export av sten och hästar. Viken passade de grundgående vikingaskeppen. När under medeltiden handeln gick över till djupgående koggar, så blev det problem för Köping på Öland. Handeln sökte sig nya vägar. När Öland inrättades som djurgård åt de svenska kungarna påden kungliga djurgården inrättning kom till på Öland på 1500-talet fanns inte mycket mer än kyrkan kvar av det samhälle som hade kallats Köping.

Vid landsvägen på gränsen mellan Solberga och Klinta byars marker låg dock efter denna tid en beryktad landsvägskrog som gick under namnet Gröndals krog. Med tiden växte det längs vägen på båda sidor av krogen upp ett litet samhälle, Gröndal.

När Borgholm-Böda järnväg kom till i början av 1900-talet drogs den rätt österut från Borgholm och kom då gå lite söder om Gröndal och järnvägstationen kom att hamna vid gården Tingsdal nära Solbergabyn. Järnvägsstationen fick därför heta Tingsdal. Där uppstod som ett eget litet stationssamhälle med handelsbod och telegrafstation. Posten inrymdes - som brukligt var när järnvägen kom till - i järnvägsstationen, så postadressen för hela området blev Tingsdal.

På 1940-talet tyckte den nytillträdde kyrkoherden Tage Berggren i Köping att det var besvärlig med all post som kom fel p g a att Tingstäde på Gotland och Tingsdal på Öland ofta förväxlades. Det här var ju före postnumrens tid och postadresserna var helt avgörande för var brev och paket skulle hamna. Kyrkoherden ville därför ha en annan postadress och  väl den som hittade på namnet Köpingsvik i denna veva. Tillresande hade börjat bada i Köpingsviken och där fanns redan Sinus badpaviljong på stranden och ett par pensionat, så det passade ju bra med ett namn på samhället som anknöt till viken. År 1947 ändrades stationsnamnet och postadressen till Köpingsvik och från det året blev Köpingsvik namnet på hela samhället (även det gamla Gröndal). Jag minns dock från min barndom att konditoriet (som ännu finns kvar och nyligen blivit ordentligt utbyggt) länge hette Gröndals konditori och många äldre ortsbor sade länge Gröndal när de talade om samhället. Dom kände sig som "gröndalsbor" och möjligen "köpingsbor" men inte inte "köpingsviksbor".

Nu är samhället genom massor av huvudsakligen fritidsbebyggelse sammanvuxet med både Kolstad, Ramsättra och Törneby. så kanske kan man säga att Köpingsvik ligger på många byars marker och inte bara två. Och genom Solberga sjömarker (där Björkviken ingår) är Köpingsvik nästan sammanvuxet med Borgholm.

Detta som en liten historik till det Köpingsvik som nu har blivit Årets Ölandsby.

Juryns motivering tog mer sikte på dagens Köpingsvik och framtiden. Den löd så här:

"Till Köpingsvik har människor velat komma i alla tider.
  
Det är en historisk plats.
  
Men det är också en plats där man blickar framåt.
  
Här finns många företagare med framåtanda och kreativitet. Här finns plats för nytänkande och framtidstro.
   
En livaktig företagarförening skapar jämte hembygdsföreningen förutsättningar för en levande bygd, året runt. I somras satsade man stort på Midsommarkalaset för att vända en negativ trend och göra Köpingsvik till en festplats för alla.
   
I Köpingsvik med närmaste omnejd finns både restauranger, förskola, skola, äldreboende, livsmedelsaffär, konditori, mack och ett innovativt jordbruk inklusive fisketurism. Sommartid blomstrar Köpingsvik och campingplatserna fylls med gäster. Att ett nytt hotell planeras i anslutning den vidunderliga sandstranden är därför helt i sin ordning. Runt om i Köpingsvik blommar också handeln upp under sommaren.
   
Men Köpingsvik är mer än en turistmagnet sommartid. Här finns liv, rörelse och sammanhållning året runt.
   
Därför anser juryn att Köpingsvik väl förtjänar titeln "Årets Ölandsby 2011"

Grattis Köpingsvik än en gång!

Det öländska strandskyddet

På Öland gäller en gräns på 300 meter för det allmänna strandskyddet. Länsstyrelsen vill nu veta vad kommunerna tycker om strandskyddsreglerna.

I Mörbylånga tycker kommunpolitikerna att trehundrametersgränsen är okey, men i Borgholm försöker byggnadschefen (numera titulerad samhällsbyggnadschef) Göran Borgö att gränsen på åtskilliga ställen istället borde vara bara 100 meter. Politikerna har till en början låtit sig övertygas av Borgö, men vid det öppna kommunstyrelsemötet i tisdags blev det plötsligt diskussion och frågan vad kommunen ska svara länsstyrelsen om strandskyddet går nu vidare till kommunfullmäktige (vilket inte var tänkt från början). Det ser ut att kunna bli en spännande debatt i kommunfullmäktige nästa gång. Som är den 17 oktober.

När vi ser hur det ser ut i det som tidigare var den natursköna Dovreviken och hur det ser ut vid stranden vid Björkviken så är det bara att konstatera att det är viktigt att få behålla 300-metersgränsen som den är. Öland blir knappast attraktivare av att ha ännu fler fritidsboende alldeles intill stränderna. För vi har ju sett att det är fritidsboende som dominerar där man har givit dispens från strandskyddet.

Arkitektritade fritidshus i all ära, men sånt behöver vi inte belamra den öländska kusten med!

Ännu en premiär: "Landroffarna, del 2"

Så har vi haft ännu en filmpremiär, nämligen på Stefan Olof Lundgrens "Landroffarna, del 2 av 2" som just har släppts ut på nätet.

På knappt tio minuter får vi en bra inblick i hur bolaget Ekerum Golf & Resort fungerar och förstår därmed bättre avsikten med deras planer, samtidigt som jämförelserna mellan Rällaskogen och Dovreviken och den senaste etappen på Björkviken talar sitt tydliga språk.

Se filmen, klicka här!

Öland ett "Sveriges Sicilien"?

En ung framåt företagare med verksamhet i Borgholmstrakten berättade idag att Öland brukar kallas för "Sveriges Sicilien". Det var den gängse benämningen i hans kretsar.
Och då handlade det inte om naturen eller antalet soltimmar utan tydligen om det som Sicilien kanske är mest känt för - maffiakulturen.

Om benämningen skulle bygga på förekomst av "maffiosos" eller av mutbara politiker (eller kanske både och?) må vara osagt, men särskilt kul lät det inte precis. Så vill man ju inte att Öland ska uppfattas! Och än mindre vill man att det ska finnas fog för en sådan jämförelse!

Ingen rök utan eld, finns det ju dock ett ordspråk som lyder.

Och nog kan man undra, när man tänker på politikers svårbegripliga eftergivenhet mot starka krafter som drivit fram de smaklösa byggnationerna vid först Dovreviken och nu Björkviken och som nu trycker på för att exloatera delar av Rällaskogen! Här verkar pengar tala sitt eget språk.

Vad jag har förstått har man dock numera lyckats komma ganska bra tillrätta med maffiaväldet på Sicilien, så då borde det kunna gå att rensa upp även här! Ifall det nu skulle vara så illa att benämningen "Sveriges Sicilien" för Öland har en faktisk verklighetsbakgrund.

Fördjupad översiktsplan gäller alla i Borgholm och Köpingsvik. Missa inte tåget!

I den befängda tron att alla människor som flyttar till vår kommun vill bosätta sig i Borgholm - Köpingsviksområdet, så har våra styrande politiker tänkt börja planera för en verklig storinvasion av hugade inflyttare till just Borgholm - Köpingsvik. Nya bostadsområden måste då skapas och då ska det planeras var dessa ska ligga.

Därför har man inlett att få till något som ska kallas för fördjupad översiktsplan för Borgholm -Köpingsvik. I den kommer det fastslås hur varje bit i detta område ska användas i framtiden och plankartan kommer att styra upp alla framtida detaljplaner.
Nu i ett inledande skede vill man ge sken av att vilja lyssna på allmänheten innan man ritar upp hur kartan ska bli som så småningom ska klubbas av kommunfullmäktige.

Så nu har nu miljö- och byggförvaltningen inlett en serie möten där folket ska få komma till tals. Av någon anledning vill man inte att alla ska få träffas på en och samma gång utan allmänheten, d v s den allmänhet i Borgholm - Köpingsvik som i förväg hört av sig och meddelat sitt intresse är indelad i ett slags grupper och får komma till stadshuset framöver. Dom kring Kolstad kulturlandskap är redan avverkade och har fått komma med sina åsikter vid det första mötet, som hölls i december. Detta var inte öppet utannonserat i någon tidning utan olika personer ska ha blivit kallade till stadshuset per telefon. Smussel, smussel.

Från stadshusets sida har man kanske hoppats att senare kunna spela ut dom olika grupperna mot varandra och sedan lättvindigt kunna klubba igenom en översiktsplan efter eget tycke utan hänsyn till vad de berörda invånarna i Borgholm - Köpingsvik tycker. Ungefär som man brukar.

Följande kvällar kommer sådana möten att hållas i Stadshusets tingssal:
Måndag den 1 mars, tisdag den 2 mars och tisdag den 9 mars.
Alla mötena börjar klockan 19.00.

Du som är intresserad av hur det ska bli i framtiden i Borgholm - Köpingsvik och det område där Du bor, och som vill vara med på något av mötena och kanske också har synpunkter som Du vill framföra, anmäl Dig genom att slå en signal till någon av planingenjörerna Henrik Nordström (direktnummer 88 115) och Daniel Hansson (direktnummer 88 253). Det går säkert bra att komma oanmäld också om så skulle vara!

Långdragen väntan. När ska den beslutade strandpromenaden bli klar?

I slutet av september år 2006 (en vecka efter valet) lämnade jag in en motion (= ett förslag) till kommunfullmäktige där jag föreslog en sammanhängande strandpromenad mellan Yttre hamnen i Borgholm och Köpingsvik. Första etappen skulle vara mellan Kapelluddens brygga och stranden vid Björkviken. Där skulle till att börja med behövas skyltning och en bro över det vattenfyllda breda dike som effektivt skiljer strandområdet vid Mejeriviken från Sjöstugeområdets strand.

Kommunstyrelsens arbetsutskott tyckte förslaget var okej, eftersom det redan fanns stigar längs delar av stranden som skulle vara lätta att sammanbinda. Dom föreslog därför kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att min motion skulle bifallas.

Låter det krångligt? Jo visst gör det! Men den här långa proceduren kallas att en motion "bereds" innan kommunfullmäktige får avgöra.

När sedan kommunstyrelsen skulle ta ställning till motionen, så lyckades Rolf Edmark (m) få igenom att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Eftersom det redan fanns stigar längs delar av stranden. Och så tyckte nu plötsligt hela kommunstyrelsen (inklusive dom tre som också utgjorde arbetsutskott: Lisbeth Lennartsson, Eddie Forsman och Sune Axelsson). Hur konsekvent var nu detta?

I februari 2007 skulle saken så slutgiltigt avgöras i kommunfullmäktige. Ja eller nej till motionen. Jag fick aktivt stöd för min motion i fullmäktigedebatten från både Stig Bertilsson (c), Ilko Korkovic (s) och Arne Sjögren (kd), medan Rolf Edmark, stödd av partikamraten Eddie Forsman argumenterade emot. Skälet för varför motionen borde avslås var enligt Edmark att den bara tillkommit för att "fiska röster". Det var ju också ett märkligt argument, när motionen väcktes först en vecka efter att valet var över !!! Detta fick jag också kommunfullmäktige att inse.

Med röstsiffrorna 38 - 7 beslutade kommunfullmäktige att bifalla min motion.

Snart har tre år gått sedan kommunfulläktiges beslut, men ännu har inget hänt med strandpromenaden. Fortfarande finns hinder i framkomligheten kvar på flera håll med snåriga buskage och hindrande stenbumlingar. Och ska man komma över diket vid Mejeriviken bör man nog ha förmåga som Carolina Klüft eller någon framgångsrik friidrottare i Högby IF, för någon spång eller träbro finns ännu inte på plats. Skyltar påstås ha köpts in för att visa vägen, men ännu finns dom inte på plats. Vad är det för vits att man beställer skyltar om dom sedan bara ska stå i ett förråd någonstans.

Som jag förstår har kommunstyrelsen (som har se till så att kommunfullmäktiges beslut blir verkställda) lagt utföraransvaret på Borgholms Energi. Men där har inget hänt, trots flera påstötningar från min sida. Och det verkar som om att kommunstyrelsen inte har brytt sig om att inget har hänt.

Idag har jag därför börjat "det kommunala året" med att lämna in interpellationer (offentliga frågor) till kommunstyrelsens ordförande Lisbeth Lennartsson (ytterst ansvarig för att se till att kommunfullmäktiges beslut blir verkställda) och Borgholm Energis ordförande, Stig Bertilsson (ytterst ansvarig för att själva det praktiska utförandet av jobbet) om varför efter nästan tre år ännu inget har hänt. Stigs slöhet i frågan är ju extra märklig eftersom han tyckte motionen var bra och argumenterade för den i kommunfullmäktige.

Lisbeth och Stig ska få förklara sig inför kommunfullmäktige.

Och vi andra undrar: Hur länge ska den beslutade strandpromenaden fortsätta att vara en hinderbana för längdhoppare?