Föräldralycka

Det händer ju saker på andra platser än på Öland också. Så till exempel i torsdags, då föddes det 360 000 barn i världen, de flesta dock inte prinsessor.

Vill passa på att önska lilla Estelle på Haga slott och de övriga 359 999 ett hjärtligt lycka till i livet och passar samtidigt på att gratulera alla föräldrarna!

Fasta utan fasta

I veckan som gick var det också Fettisdag. Naturligtvis avnjöt jag min kanel- och florsockeröverströdda fettisdagsbulle fylld med vispgrädde och syndigt god mandelmassa i en tallrik med varm mjölk. Därmed gjorde jag ett litet avsteg från en i övrigt strikt hållen LCHF-kost som jag iakttagen alltsedan morgonen efter Tjugondag Knut. Då vägde jag 85,5 kg. På Askonsdagens morgon fyrtio dagar senare hade jag - trots semlan kvällen innan - gått ner sju kilo, nu till 78,3.

Tidigare år har jag haft Askonsdagen som avstamp för en klassisk fasta enligt konstens alla regler. Man rensar kroppen, går ner i vikt (kanske lite för snabbt) och mår efter ett tag väldigt bra. Men första veckan är jobbig, då går man runt som en zombie, oföretagsam och lättirriterad. Så ville jag inte vara i år, så jag har valt att istället fortsätta med min kolhydratfattiga kost, unna mig fet och bra mat och må bra hela tiden. Så i år blir Almanackans fastetid fri från fasta för min del. Med föresatsen dock att som frukost enbart hålla mig till broccoli efter ett recept som jag en gång i tiden fått från vår stjärnkock Karin Fransson och som jag - fritt tolkat och utvecklat - gärna sprider vidare:

Man tar en broccoli och skär loss blomklasarna från stammen. Stammen rensas fri från blad och förhårdnade utväxter, klyvs och delas i mindre bitar och läggs i en kastrull med rikligt med lättsaltat kokande vatten. När stambitarna mjuknat (i bästa fall efter kanske 5 minuters kok på hög värme men om skalet är hårt kan det ta upp till 20 minuter) lägger man blomklasarna i kastrullen där de får koka tillsammans med resten i 3 - 4 minuter. Sen slår man av vattnet, serverar den varma broccolin på tallrik/tallrikar, ringlar över lite olivolja (gärna med citronsmak, min egen idé) och river över lite parmesan. Sen är det bara att njuta!

Hälsosammare frukost tror jag inte existerar.

Dags att invånarna i Borgholms kommun får tillgång till ett äldreombud!

Det måste kännas tryggt att bli gammal i vår kommun. Ungefär så har vi sagt i Ölandspartiets valmanifest. Nämligen: JA till ökade satsningar på äldreomsorgen. Det ska kännas tryggt att bli gammal i Borgholms kommun.

Därför lämnade vi i förra veckan in en motion, där vi vill att det ska finnas en fristående äldreombudsman dit kommunmedborgare ska kunna vända sig med synpunkter på äldreomsorgen i vår kommun. En person som då och då besöker våra äldreboenden och hör efter med de boende hur de egentligen har det, som ställer upp för dem som har synpunkter på hur det borde vara och hjälper dem som vill framföra klagomål.

Äldreombudsmannen (som naturligtvis likaväl kan vara en kvinna) bör på motsvarande sätt besöka dem som har hemtjänst. Till äldreombudsmannen ska naturligtvis även anhöriga kunna vända sig som anser att deras äldre inte får den omsorg som de har rätt till.

Äldreombudsmannen ska inte lyda under socialförvaltningen utan ha en fristående anställningsform. Vederbörande person måste kunna ryta i både mot socialnämnd och förvaltning när det behövs och kunna hjälpa till att överklaga deras beslut.

Allt för de äldres bästa!

På G igen!

Det har nu gått nästan en hel månad utan att jag har skrivit ett endaste inlägg på bloggen. I början av månaden var det förståeligt att jag lät bli. Då var det sedan en tid tillbaka full kris i vårt parti, där två av våra medarbetare av grumliga motiv börjat göra allt de kunde för att skada Ölandspartiet och det som partiet står för. Det kändes inte roligt att blogga då. Inte heller kändes det särskilt engagerande just då med de politiska frågorna som vi egentligen borde syssla med. Allt för mycket tid och kraft gick åt till att reda upp situationen i det egna partiet.

Partiet har under den gångna månaden gått igenom något av ett stålbad med ett par svåra men nödvändiga beslut. Efter det har den kvarvarande partigruppens träffar åter präglats av den framtidstro och positiva anda som vi hade vid starten för snart två år sedan. Nya Ölandspartiet är på G igen! Det känns härligt!

För min del känns det åter sporrande och angeläget att blogga om det som händer och sker på vår ö. Och om litet av varje!