Bittert felsatsade öländska skattemedel. Kloka ord från Ölandsbladet

Ölandsbladet har idag en utmärkt ledarartikel, som jag jag inte kan låta bli att återge, för de av mina läsare som möjligen kan ha missat den:

Bokslut turism

Det verkar som om sommaren drar sina sista suckar och hösten knackar redan lite försynt på axeln. Det börjar bli dags att summera den öländska turistsäsongen.

Ölands Turism AB:s vd Gustaf Öholm gör så i en av de märkligare intervjuer som publicerats i Ölandsbladet.

En turist-vd föreställer man sig, åtminstone i den normala världen, ska vara ben synnerligen utåtriktad och glad person - en rent av lite hejsan-hoppsan-figur. Ölands turist-vd väljer att besvara frågor via e-post. Det är inte armslängds avstånd till menighet och journalister. Det är snarare ljusår.

Vad säger han då apropå förlusten föregående år - "ett rekordår" - på drygt två miljoner?

Jo bolaget tänker sig en "långsiktig satsning på strategiska investeringar". Slikt tal brukar kallas för ´corporate bullshit´. Jämförbara uttryck är exempelvis vi vill ligga i framkant, vi ska komma ut på banan och leverera etc.

Men man har en solid grund att stå på för en ljusnande framtid, förklarar turist-vd Öholm. Öland är ett starkt varumärke och så har man ett säkert kort i form av "immateriella tillgångar godkänd av revisor". Det är bolagets hemsida, eller den omtalade "portalen" som åsyftas.

När Ölandsbladets reporter frågar vem som stått för vem som stått för värderingen av den immateriella" guldkalven blir det dock inget svar.

Hur ser då turistframtiden ut?

Gustaf Öholm talar, nej det gör han inte, han skriver i sin e-postkonversation - rätt mycket om volymökningar. Mängden, massan eller massturism ska göra susen. Men det blir tapp i volymen denna sommar. Cirka minus tio procent enligt Öholm. Kommer det att återspeglas i Ötab:s bokslut för 2010?

En annan detalj med volymer och massor som tål att grunnas på är om massturism verkligen är av godo. Är massturism den bästa lösningen för en liten kommuns utveckling? Ibland låter dessutom som om det är enda lösningen - att investera i en jättelik kostym för fyra - sex veckor om året.

I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att en utpräglad turistkommun som Borgholm brukar hamna i bottenskiktet på flertalet listor över utveckling och framgång. Den södra ö-kommunen som inte tagit turismen på lika blodigt allvar genom åren, brukar klara sig betydligt bättre i jämförbara mätningar...

Den här ledaren tål att läsas om och om igen.