Fin avslutning på sommarlovet

Av det sporadiska som jag har lagt ut på bloggen i sommar är det lätt att tro att jag - bortsett från Almedalsveckan - mest har legat i en hängmatta och slappat under sommarlovet. Men riktigt så har det faktiskt inte varit. Dom där sköna slappa stunderna har i verkligheten varit alltför få, om sanningen ska fram. Och det ska den ju. 

Man tillhör väl dem som har alldeles för svårt att vara helt overksam. 

Den senaste tiden har dock varit väldigt behaglig. Dock inte helt utan dramatik, som t ex när djuren på Köpings klint kom på att det var mycket intressantare att smaska i från gröna lövruskor i kronorna på träden under branten än att beta uppe på den torra alvarmarken. Men det avlöpte dock väl.  

Ingen ko på isen - men väl en tjur på branten 

Nu under sista veckan blev det också premiär för mig som vigselförrättare. Detta på en av Ölands vackraste platser och med ett mycket trevligt brudpar hemmahörande i vår kommun. Det blev väldigt fint. Kändes också stort att få ett sådant förtroende vid ett så betydelsefullt tillfälle.

Att jag dessutom var bekant med brudgummens föräldrar redan på åttiotalet gjorde inte saken sämre. 

Och igår var jag på ännu ett bröllop. Som bröllopsgäst hos goda vänner som efter i det närmaste fyrtio år tillsammans bestämde sig för att slå till med ett storståtligt bröllop i samband med brudens sjuttioårsdag! Fast detta på en helt annan ö än Öland, nämligen den "Sunnanö" som Evert Taube sjunger om i en av sina visor:

Där går en dans på Sunnanö, där dansar Rönnerdahl
med lilla Eva Liljebäck på pensionatets bal,
och genom fönstren strömmar in, från skärgårdsnatten sval,
doft av syrener och jasmin i pensionatets sal,
ja, doft av syrener och jasmin i pensionatets sal.

Och lilla Evas arm är rund, och fräknig hennes hy,
och röd som smultron hennes mun, och klänningen är ny.
- Herr Rönnerdahl, det är ju ni som tar vem ni vill ha
bland alla kvinnor jorden runt, det har jag hört, haha!
Bland alla kvinnor jorden runt, det har jag hört, haha!

- Att ta är inte min musik, nej, fröken, men att ge!
Jag slösar, men är ändå rik så länge jag kan se.
- Vad ser ni då, herr Rönnerdahl, kanske min nya kjol?
- Ja, den och kanske något mer! Ta hit en bra fiol.
- Ja, den och kanske något mer! Ta hit en bra fiol.

Där går en dans på Sunnanö till Rönnerdahls fiol,
där dansar vågor, dansar vind, och snön som föll i fjol.
Den virvlar där, där går ett brus igenom park och sal,
och sommarmorgonen står ljus och södergöken gal.
Och sommarmorgonen står ljus och södergöken gal. 

Och lilla Eva dansar nu med fänrik Rosenberg,
och inga fräknar syns på hyn, så röd är hennes färg.
Men Rönnerdahl är blek och skön, och spelar som en gud,
och svävar i en högre rymd, där Eva är hans brud,
och svävar i en högre rymd, där Eva är hans brud.

HÄR kan du höra Evert sjunga själv! 

Men hur som helst: En riktigt fin avslutning på sommarlovet blev det! 

I morgon börjar allvaret med upprop i kommunfullmäktige. 

Kommentarer