Ilko i skamvrån i hela "kommun-Sverige"

Kommunpolitiker brukar få stora skälvan och kanske göra i byxorna av förskräckelse när redaktionen på TV-programmet Uppdrag granskning ringer och vill ställa frågor. 

Vet inte vad kommunalrådet Ilko Corkovic gjorde när han för en vecka sedan blev uppringd av redaktionen på tidningen Dagens Samhälle som ställde frågor om hans försök att kringgå lagen om förbättrad tillgänglighet till kommunala webbinspelningar från offentliga möten genom att han helt försökte driva igenom ett beslut att webbinspelningarna skulle raderas ut, detta samma dag som kommunfullmäktige på kvällen skulle samlas och ta beslut. Kanske var han tvungen att åka hem och byta byxor innan kommunfullmäktigemötet skulle börja. 

När han sedan under fullmäktigemötet märkte att tillräckligt många begärde återremiss av saken för att beslutet skulle bli återremiss, då var det ju Ilko som också begärde återremiss, så att det skulle se ut som att det var han som återemitterade ärendet. Snacka om att värna om den egna prestigen när det i själva verket var ett bakslag för honom!  Men man kan ju läsa artikeln i Dagens Samhälle som kom ut i torsdags och tänka lite själv.

På förstasidan stod det BORGHOLM VILL SLIPPA TEXTA MÖTEN med hänvisning till ovanstående helsida. 

Och här är artikeln något tydligare (saxad från nätupplagan av Dagens Samhälle, ute på nätet redan på onsdagen): 

 Demokrati

Lag om tillgänglighet kan få motsatt effekt

Hörselskadades riksförbunds Mattias Lundekvam tycker det är anmärkningsvärt att kommuner överväger att ta bort sina webbsändningar från fullmäktige när kravet på tillgänglighetsanpassning genom textning träder i kraft. Foto: Peter Knutson och Borgholm

Borgholms kommun funderar på att sluta arkivera sina webbsändningar från kommunfullmäktige på grund av nya lagkrav på textning. Flera kommuner för liknande diskussioner. ”Anmärkningsvärt”, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund.

Den 1 januari trädde lagen om tillgänglighet till digital offentlig service i kraft. Den är en tillämpning av EU:s webbtillgänglighetsdirektiv och syftar just till att webbplatser i offentlig sektor ska bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Men lagen riskerar att få motsatt effekt i kommuner som sänder sina fullmäktigesammanträden via video på nätet. Flera av dem diskuterar nu om de kan fortsätta med sina webbsändningar eftersom det skulle bli kostsamt att texta dem. Något som den nya lagen kräver från den 23 september 2020. Andra anger textningskravet som en hämmande faktor i sina funderingar på att börja med webbsända kf-sammanträden. 

– Det är anmärkningsvärt att kommuner överväger att kringgå lagstiftningen. En av fem vuxna kommuninvånare har en hörselnedsättning och behöver textning för att kunna följa vad som sägs i en webbsändning. Hur kan kommunpolitiker aktivt välja att utestänga en av fem väljare? säger Mattias Lundekvam, förbundsordförande för Hörselskadades riksförbund. 

Borgholm är en av de kommuner där frågan är aktuell just nu. De har i dag webbsända sammanträden från kommunfullmäktige, kommunstyrelse och vissa nämnder. Vid kommunfullmäktiges sammanträde på måndagen skulle frågan avgöras. Förslaget från kommunstyrelsen var att redan nu ta bort sändningarna efter 14 dagar, den tidsgräns som anges innan kommunen skulle behöva texta filmerna. 

När Dagens Samhälle nådde kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S) på måndagsförmiddagen stod förslaget ännu fast.
– Det finns många kommuner som inte ens webbsänder sina fullmäktigesammanträden. Men det är klart att det är en försämring. Jag hade gärna sett att vi haft kvar det här som tidigare, sa han. 

Direktivet syftar till ökad tillgänglighet. Det här blir ju tvärtom? 

– Ja, det kan man säga, men det är små kommuners dilemma. Det är ett typiskt exempel när direktiv slår åt fel håll. Det handlar om resurser, inget annat. Vi klarar inte av det. 

Oppositionspolitikern Per Lublin, gruppledare för lokala Ölandspartiet, är av en annan åsikt. Han tycker att det är värt att satsa på att texta sändningarna, och har lyft frågan både för fullmäktige och i lokal media. 

– Det är viktigt att webbsändningarna bevaras, både ur ett demokratiperspektiv och ur ett historieskrivningsperspektiv. Det är jätteviktigt att medborgarna kan följa debatten i efterhand och se hur de olika politikerna agerade, säger han. 

Att kravet på textning gäller först från september 2020 kände Ilko Corkovic inte till när DS ringde upp inför fullmäktiges sammanträde. Men på måndagskvällen hade han svängt i frågan: 

– Man är inte sämre än att man kan ändra sig. Det finns anledning att titta på hur mycket resurser som behövs. Jag är beredd att yrka på återremiss. 

Så blev det också. Både kostnaden för textning och vilka krav lagen faktiskt ställer på en mindre kommun ska nu beredas vidare av Borgholms kommunstyrelse. 

Kommunchef Jens Odevall gör en kvalificerad gissning vad gäller resurserna. Ungefär en halvtidstjänst skulle krävas, tror han. Även om videotjänsten Youtube, som kommunen använder för sändningen, erbjuder automatisk textning blir det så pass många fel att hela sändningen måste kontrolleras, säger han. 

– Med den begränsade sändningsutrustning som vi har kan det bli ännu mer svårigheter. Ljudkvaliteten är inte jättebra. Det är mycket korrigeringar som behöver göras, säger han. 

Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund tycker det är missvisande att hänvisa till resursproblem. 

– Det som saknas är uppenbarligen inte resurser, utan kunskap – och vilja, säger han. 

Dagens Samhälle ringer upp Myndigheten för digital förvaltning (Digg), som är tillsynsmyndighet för den nya lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, för att få klarhet i vad som gäller. 

Sara Johansson, Digg

.

Om en liten kommun inte tycker sig ha resurser att texta, finns det något i den här lagen som skulle kunna möjliggöra för dem att ändå ha kvar sändningarna? 

– Det finns en paragraf som säger att anpassningarna inte behöver göras om de är oskäligt betungande. Men vad som är oskäligt betungande måste man prova från fall till fall. Det har att göra med den offentliga aktörens storlek liksom karaktär på uppgifterna och resurserna som kan krävas för att åtgärda tillgänglighetsproblemet, säger Sara Johansson, chef för enheten för samverkan och kommunikation på Digg 

Ditt råd till kommuner som brottas med frågan just nu? 

– Sitt lugnt i båten. Att göra sina webbar och mobila applikationer tillgängliga är ett ganska stort och otroligt viktigt arbete. Ta tag där det gör störst effekt från början, och ta sedan ett steg i taget. 

Inte börja med att radera det man har? 

– Nej, det är för tidigt att ta till sådana drastiska mått. Skulle det ligga ute någonting som inte är tillgängligt och det blir anmält, då får man först reda på det själv och får en möjlighet att rätta till det. Sedan går anmälan till oss och då skulle vi kunna kräva att det rättas till. 

– Det är ganska långt fram i processen som det kan handla om ett vite. Så jag tycker verkligen att man ska ta det lugnt och metodiskt. Den nya lagen är ju till för att det ska bli bra för så många som möjligt. Vi vill inte sätta dit någon, säger Sara Johansson. 

Flera kommuner funderar över möjligheterna att fortsätta med webbsändningar när kravet på textning börjar gälla. Mattias Lundekvam efterlyser mer samordning. 

– SKL borde snarast gå ut med kunskap och praktiska råd till kommuner och landsting om hur de enkelt kan lösa textningen av sina webbsändningar. Det är viktigt för 1,5 miljoner hörselskadade runt om i hela landet, men är ljudkvaliteten bristfällig är textning viktigt för betydligt fler. Textning är också ett bra stöd för invånare med annat förstaspråk än svenska, säger han. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Lotta Holmström 

Publicerad: 13 februari 2019 kl 07:00 

Uppdaterad: 13 februari 2019 kl 07:00

Dagens Samhälle  är en tidning som läses ordentligt i hela "kommun-Sverige", så där sitter nu Ilko i skamvrån synlig över hela landet - som med dumstrut på huvudet - för att han alls kunde komma på en så dum idé.

Det värsta är att Ilko här har lyckats dra skam över hela kommunen. 

Kommentarer

Vill du se mina senaste inlägg, klicka HÄR!