Om aprilskämt och vad som inte är skämt

Nu har det blivit känt, på de nya femhundrakronorsedlarna vill Sveriges Riksbank ha framlidna operasångerskan Birgit Nilssons porträtt.

Nej det var inget aprilskämt det där med mitt konterfej på femhundrakronorssedlar. Sådana sedlar trycktes faktiskt upp för tre år sedan på initiativ av en ung borgholmsbo som fick min tillåtelse till det innan jag sett resultatet. Till all lycka gjorde den nya sedlarna ingen succé i Borgholms butiker. Men de kom att användas som valuta i ett monopolspel. Sedlar av lägre valör pryddes med porträtt av nuvarande EU-parlamentarikern Anna Hedh och elverkschefen Benny Wennberg för att nämna några.

Aprilskämt var däremot - som de flesta säkert förstått - mitt inlägg här på bloggen den 1 april om att politikerarvodena har ersatts med flitpengar a´ sju kronor i timmen. Men det allvarliga är att det är exakt vad de människorna får som - frivilligt eller mot sin vilja - tillbringar sina dagar på det kommunala Ölandslego. Det är för ynkligt att de ska få så lite för sitt arbete. Nån vecka i allla fall borde dom få byta med politikerna!