Oförsvarlig förnekelse av den öländska kroppkakan och öländsk mat-tradition

Inte blev det något mer skrivet igår precis. Efter två dagars vinsmuttande och småätande av mässmontrarnas olika matbitar och delikatesser var jag igårkväll alltför trött, men ska försöka lite nu istället.

Det är värt att nämna att när mässan öppnade i förrgår så utdelades ett fint pris till Annika Unt Widell, ordförande för Skolmatens vänner. Detta med anledning av den bok som hon har tagit initiativet till och arbetat fram och som finansierats med pengar från Jordbruksdepartementet och som LRF bidrar till att distribuera. Boken som heter Skolmatssafari från Malmö till Kiruna är ett litet praktverk som t.o.m. är gratis.

I boken lyfts verkligen skolmaten fram på ett positivt och inspirerande sätt. Den innehåller lokala matrecept från skolornas kök i hela Sverige.

Fick en pratstund med Annika och när jag frågade henne varför inget fanns med från Öland, så frågade hon tillbaka om jag vill höra sanningen eller en snäll version. Sanningen, svarade jag.

Då fick jag höra att hon hade varit i kontakt med köksansvariga i både Borgholm och Mörbylånga kommun och tjatat på dem i tre veckor för att få något lokalt recept som de var stolta över. Kanske lufsa eller kroppkakor? Till slut fick hon beskedet från kostansvarig tjänsteman att det fanns inget som man var stolt över i den lokala skolmaten!

Och detta i matlandet Öland!!!

Jag hade faktiskt tidigare hört något om det här från Ölandspartiets matkämpe Thomas Wahlqvist. Nu fick jag höra det direkt utan omvägar.

Att öländska matansvariga inte utnyttjar möjligheten att helt utan kostnad slå ett slag för öländsk mat i ett sådant här sammanhang är helt oacceptabelt. Förr fanns det något som hette avsked på grått papper. Här fid uppenbarligen något grundläggande fel. Borgholms Energi bör inte längre få ha med den kommunala maten att göra! En ändring måste ske!