Förstärkt grupptryck?

Ett annat skäl till förslagen om ändrad placering i kommunfullmäktige kan ju vara att försöka öka partidisciplinen och trycket mot den enskilde i varje parti. Med andra ord ge extra kraft i partipiskan. Och kanske också "blocklojaliteten". Förslagen innebär att ledamöterna ska placeras "blockvis" eller partivis i salen.
 
Som det nu är sitter ledamöterna efter den turordning som de har blivit invalda och man kan därmed säga att det är väljarna som hat avgjort placeringen. Själv sitter jag på främsta raden invald som nummer sju. På vänster sida av mig har jag haft Anna Barkewall (m) som nummer sex i kommunfullmäktige och på min högra sida Bengt Jonsson (s), nummer åtta.
 
Anna Barkewall har dock lämnat politiken och på hennes plats sitter nu en annan moderat, medan det på Bengts plats under ett halvårs tid satt ersättare från S medan Bengt av sina partikamrater tvingades ha en time-out på grund av vissa avvikande åsikter.
 
När ledamöterna sitter som de gör nu kan det kanske upplevas som aningen lättare att rösta efter eget huvud än om man är omgiven av idel partikamrater i bänken.
 
Jag kan förstå att dom som håller i partipiskorna gärna vill ha sina får samlade och att en del vill ha samlade "block" som lyder deras minstra vink. 

Men "blocken" är väl mer eller mindre överspelade i vår kommun och partierna skulle nog må bättre av att ledamöterna höll sig till sina vallöften än att dom i samlad fålla satt grupperade kring en ledare, där det för övrigt kan vara lite si och så med vem som håller i taktpinnen i olika frågor (Lisbeth  Lögnartsson, Christina Ateva eller Stig Bertilsson? Eddie Forsman eller Marcel van Luijn?). Och vad finns det för anledning att i en egen fålla samla ihop Ölandspartiet med de överblivna rester som står utanför partierna, som Erik Arvidsson (-), Bodil Rosengren (-) och Thomas Wahlqvist (-)?

Strategin verker illa genomtänkt, tycker jag.
  

Vill Du kommentera, klicka här!