Allt färre politiskt aktiva ger försvagad demokrati. Fara för att digitaliseringen av sjukgården kan gå för långt!

I förra veckan besökte jag ett centermöte. Inte för att jag är speciellt intresserad av centerpartiet som sådant utan för att det var ett ämne som berörde. Det skulle handla om framtidens sjukvård - och det är ju en viktig fråga för alla. Det var sammankallat till Rungården i Runsten - strategiskt centralt på Öland för att kunna locka till sig folk från hela ön. Två centerpartistiska riksdagmän skulle tala, där ibland en tung politiker (tillika med kompetens som barnläkare och bakgrund i Gävle). Man kunde tänka sig att mötet som var ordentligt utannonserat i flera tiningar skulle locka till sig mängder av åhörare. 

Men uppenbarligen är ölänningarna ganska trötta på centern - eller politiker i stort - ty totalt var det endast 40 personer (inklusive de båda riksdagsmännen från fastlandet, en landstingspolitiker från Emmaboda, två IT-tjänstemän från Borgholms kommun, en sjuksköterska från bygden som inte tillhörde centerpartiet samt mig själv) som hade infunnit sig när alla var på plats.0 

Hela den aktiva centerrörelsen på Öland som tycktes mangrant tycktes vara där - från Byxelkrok i norr allra sydligaste delen av ön - består således endast av 33 personer.

Glest i centerleden

Annat skulle det ha varit på Ivar Nilssons tid. Rungården skulle ha varit smockfull med folk och alla hade kanske inte ens kunnat släppas in. 

Då var centern det största partiet i båda kommunerna och Öland hade självfallet en egen centerpartistisk riksdagsman eller riksdagskvinna och nästan varje socken hade en välorganiserad centerrörelse. Centern styrde över hela Öland och allt annat hade varit otänkbart på den tiden.

Och så idag - 33 personer på hela Öland! Exakt lika många som antalet kyrksocknar på hela ön (om man bortser från Borgholms stad för annars blir de öländska församlingarna 34 till antalet)! Endast en aktiv centerpartist per socken i snitt på hela Öland! Ivar Nilsson torde vända sig i sin grav på Bredsättra kyrkogård flera gånger om! 

Kan det då vara 20 personer som är aktiva i vår kommuns näst största parti? Och lika många aktiva sossar i Borgholms kommun? Och ett dussin moderater och lika många övriga aktiva partipolitiker från andra partier i kommunen? I såfall är det cirka sextio - sjuttio personer som styr över en befolkning på elva tusen invånare. En halv procent som ska styra över 99½ procent. Är det verkligen demokrati egentligen? Dags att skapa ett rejält medborgarinflytande istället! Jaja, det här var en avvikelse som kom upp i tankarna.

Så till själva ämnet. Digitaliseringens välsignelser för äldreomsorg och svensk sjukvård börjar vi nu ha hört till leda. Däremot var det alldeles för tyst i Rungården om hur vi får bort sjukvårdsköerna. Så att folk inte ska behöva vänta på sin behandling tills det är för sent! 

Visst är det utmärkt att röntgenbilder blixtsnabbt kan skickas digitalt till röntgenläkare i tjänst på andra sidan jordklotet för att snabbt kunna utvärderas, men varför då inte kunna sätta in röntgenutrustning på den moderna Hälsocentralen i Borgholm och utnyttja möjligheten av att röntgenläkare med IT:s hjälp snabbt kan studera bilderna och avge utlåtande oavsett var dom befinner sig? Många påfrestande persontransporter till Kalmar och väntan på röntgen där skulle ju isåfall kunna sparas in. 

Samtidigt är det oroväckande - ja rent av skrämmande - om den digitala sjukvården ska utvecklas på sådant sätt det fysiska mötet mellan läkare och patient kan ersättas med digital kommunikation. För vem vill behöva sitta med mobilkameran och filma sig själv i halsen eller underlivet och MMS:a bilderna till en läkare som man inte har träffat och vem vill få ett cancerbesked via mobilen? 

Det finns faktiskt - och kommer under långt tid att finnas - åtskilliga personer som inte klarar av att hantera det digitala. Särskilt i en kommun med så många äldre som vår. Dom får man inte glömma bort!

Endast en av Ölands samlade centerpartister (en äldre kvinna från Runsten) vågade reagera att digitaliseringen av sjukvården - som en av riksdagsmännen propagerade ivrigt för -  kan gå för långt! 

Foto: Per Lublin 

Kommentarer

 Vill du se mina senaste inlägg, klicka HÄR