Kan inte gärna undanhålla er dom här bilderna som har dykt upp på "fejjan", förmedlade av Yngve Johansson som bidragit med en liten personlig historik.
Yngve skriver om sydöstra Sveriges största danspalats:
Badrestauranten från 1800-talets slut hette Restis under 60-talet fram till 1971. Den drevs av Sigvard Wildenius, som var lite av Borgholms nöjeskung. Han gick alltid upp på scenen och tackade publiken efter danserna och annonserade ut nästa danstillfälle. På vintrarna var fjortonde dag och flera dagar i veckan under sommaren. Wildenius introducerade d.s.k. Huller om Bullerdansen, som han förklarade, med att alla dansar ” huller om buller”. Syftet var att bryta den traditionella rutinen att männen bjöd upp hela kvällen, så när som på damernas tre danser med sista dansen som avslutning.
Typiskt för Restis var att det inte serverades alkohol. Däremot var det flera korta pauser, då man gick ut i bilarna och drack grogg. Det spelade ingen roll om det var -10 grader. Ut skulle man. Man kunde också gå ut och göra upp konflikter med knytnävarna. Men det slutade oftast med förlikning och att man drack en ”fredsup”. Men jag har sett ett rejält slagsmål i trappan som svängde sig mellan de två våningarna. En uppgörelse mellan drängar från två Ölandsbyar. Då small det minsann.
Restis exteriör och interiör var fylld av snickarglädje, med tre dansbanor och en stor kupol i mitten. Normalt var det en dansorkester, men under stora helger, t.ex. på Påskafton, ett huvudband och ett lokalt popband som tex. Le Mans från Degerhamn. När klockan slog 23.30 uppträdde artister som Hep Stars eller Tages. En gång såg jag Emile Ford, som tog i med ”Still”, så att hela palatset vibrerade.
De flesta var ju inte där för att slåss, utan för att dansa. Jag tyckte det var bäst innan ”sommargästerna” kom. Då blev det trångt. Kommer fortfarande ihåg två systrar från Hultsfred –föräldrarna hade ett fritidshus i Köpingsvik. Jag var väldigt förtjust i lillasyrran. När jag är i Borgholm, brukar jag se om jag kan se henne igen. Men chansen blir nog mindre för varje år. Jag har inte sett henne på över 40 år.
Året 1971 fick Restis sin sista ägare och bytte namn till Huset 1882. Då blev det matservering och en välfylld bar i palatset. Jag bodde sedan granne med en kille i Täby i många år, som hade jobbat som bartender på Huset. Han berättade att ägarens restauranger förr eller senare brann.
Restis stod i lågor den13/9 1973. Hela Borgholm lystes upp mitt i natten och ljuset från brasan nådde ända till Kalmar.
Detta får bli Veckans Lördagsgodis.
Kan tillägga att det framför allt förekom slagsmål nedanför stora trappan på utsidan av huset.
Det gick också att köpa kaffe och läskedrycker inne i lokalen och dessa inköpta drycker hade en tendens att bli allt ljusare till färgen där de stod på borden allteftersom de späddes på med hjälp av fickflaskor. Så var det på den tiden.
Kommentarer Vill du se mina senaste inlägg, klicka HÄR
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar