Marie Bebådelsedag, Våfflor och Klockargården i Löt

Det finns dagar för det mesta nu för tiden. Snart sagt varje dag har sitt eget tema, eller två. Är det inte kanelbullens dag så är det världshälsodagen eller tulpanens dag eller vad det nu kan vara. Det skulle inte förvåna mig om det även finns både tuggummits dag och potatisdagen.

En dag som har sina anor från långt tillbaka är Marie Bebåbelsedag som inföll i söndags (då det således inte bara var "klockframvridardag"), och som även har kallats Vårfrudagen, den dag då enligt den kristna traditionen jungfru Maria (Vår Fru) av ärkeängeln Gabriel fick veta (bebådades) att hon om nio månader skulle föda ett gossebarn, så jungfru hon än var!
Och liksom många ord med tiden förvanskas så har Vårfrudagen råkat bli till "Våffeldagen", och så länge jag kan komma ihåg så har man ätit våfflor just på Marie Bebådelsedag. Så gjorde nu även jag denna söndag, med andra ord ett grovt avsteg från min annars ganska strikt hålla LCHF-kost. Jag tror jag hann peta i mig tio stycken - först nygräddade frasiga, sedan alltmer mjuka och sega - våfflor innan dagen var slut. 

Men istället för klicka över dem med vispad grädde och sockersöt sylt så toppade jag mina våfflor med sillrom, utrörd i smetana, och finhackad rödlök. Smaskigt!

Förberedde mig även inför måndagens kommunfullmäktigedebatt om Klockargårdsverksamheten. Har i en interpellation till socialnämndens ordförande ställt några frågor kring hur man från nämndens sida håller på att förstöra verksamheten. Den fasta personalen som de dagliga besökarna var vana vid har motats bort och ersatts med ett ambulerande team som ska rotera mellan olika arbetsplatser i kommunen. Socialnämndsordförande Eva Karlström hade redan i förväg skrivit ett svar som ungefär gick ut på att det kunde vara kul at hitta på något nyttt. Det verkar inte som att hon riktigt har fattat att här handlar det personer med demens som kommer till Klockargården och att dementa personer inte klarar av att behöva möta en massa nya ansikten!

Jag är förvånad över att ansvariga politiker och tjänstemän i Borgholms kommun inte vill inse vilken tillgång det är att ha det svenska Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström bosatt i just vår kommun. Borgholms kommun borde vara stolt över att dagverksamheten vid Klockargården i Löt som på sin tid initierades av Stina-Clara har blivit ett positivt laddat riksomfattande begrepp, istället för att man raserar den så som nu sker!

Med de båda fast anställda försvann också den medhavda hund respektive katt som lite extra har förgyllt besöken på Klockargården för dess gäster.

Samtidigt jagar man bort Svenska kyrkan från Klockargården, dit dom tidigare kommit och hållit små andaktstunder för de äldre. Efter ett beslut i socialnämnden är kyrkan inte längre välkommen dit!*

Vad är det fel med att ha andaktstunder med dem som så önskar. Varför skulle man ta ifrån dem den glädjen?

Man kunde nog se fram emot en laddad debatt där jag hoppades att fler ledamöter i kommunfullmäktige skulle haka på.

*) Fotnot: Andaktsstunderna - som ägt rum var fjortonde dag - har hållits i en intilliggande byggnad som även andra har kunnat besöka . En anställd på Klockargården har då fått följa med de av dagverksamhetens besökare som har velat gå dit.