På årets allra första dag hade jag ett inlägg "Puckat om Rällaskogen mitt i nyårsfriden", där jag antydde att någon på stadshuset hade missbrukat kommunens namn till att överklaga Mark- och miljödomstolens dom om Rällaskogen. Domen hade givit Rällaskogens Vänner helt rätt och nyårsfriden borde ha legat orubblig över Rällaskogen.
Naturligtvis undrade jag - i något upprörda ordalag - vem denna personen var.
Det visade sig snart att det var tjänstemannen Göran Borgö som på eget - eller Ekerums (?) - bevåg hade totat ihop en överklagningsskrift och lyckats få kommunens högsta tjänsteman Christina Madeling och kommunalrådet Ilko Corkovic att skriva under. Ja faktiskt.
Madelingskan och kommunalrådet har ju fått en fullmakt att "teckna kommunens firma", d v s underteckna handlingar för kommunens räkning. Men inom vissa gränser, t ex när det finns ett kommunalt beslut på att ett visst avtal ska ingås. Då får de båda skriva under.
Men det här anser jag ligga utanför dessa gränser så länge som det saknades ett kommunalt beslut på att Mark- och Miljödomstolens dom verkligen skulle överklagas. Detta insåg nog berörda personer själva, ty till kommunstyrelsens nästa ordinarie möte kom det ett förslag om att kommunstyrelsen skulle besluta att domen skulle överklagas.
Det var när den saken kom upp i kommunstyrelsen som Ilko spårade ur och under cirkusliknande former - som går att höra här - hindrade mig från att delta i ärendet. Efter att han slutligt avfärdat mig med " - Per, vi vet vad du tycker!" lät han däremot tjänstemannen Borgö fritt få breda ut sig med bildspel och egna tyckerier. Beslutet blev sedan att domen skulle överklagas. Av övriga kommunstyrelsen var det bara Maria Lindmark (mp) som motsatte sig detta.
Det är detta beslut som jag har begärt en laglighetsprövning av.
Jag anser nämligen att det inte finns någon anledning att i efterhand av några slags kommunala prestigeskäl försöka riva upp Mark- och Miljödomstolens väl underbyggda dom. Jag tycker att nu borde Rällaskogen istället få vara ifred och bebyggelseplanerna i skogen för alltid vara avfärdade. Striden borde vara över! Därför ska Mark- och Miljödomstolens dom inte överklagas utan få vinna laga kraft.
En laglighetsprövning sker i förvaltningsrätten och innebär att själva lagligheten av det kommunala beslutet prövas, som t ex att jag som kommunstyrelseledamot hindrades från att deltaga i ärendet. Finner rätten det vara tillkommet på olagligt sätt eller på annat sätt strida mot lag kan det bli upphävt. Sedan kan själva beslutet vara hur puckat som helst, men av någon sådan anledning kan tyvärr inget kommunalt beslut upphävas. Isåfall skulle hälften av av alla kommunala beslut vara upphävda för länge sen.
Vill du kommentera, klicka här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar