En känd svensk politiker uttalade för länge sedan dom sedermera bevingade orden POLITIK ÄR ATT VILJA.
Och visst är det så att folkvalda i riksdagen eller i kommunfullmäktige som ingenting vill - mer än att få sitta där - knappast kan påstås bedriva någon politik. Istället för att vara engagerade politiker så är dom lydiga knapptryckare och automatiska jasägare till partiledningen. Den sortens folkvalda är alltför många och dom har för det mesta knäck i lurarna när det gäller medborgarnas synpunkter.
När det gäller ATT VILJA så är det stor skillnad på vad politikerna vill. En del vill framför allt göra karriär inom politiken. Misslyckas man med att få en plats i riksdagen eller - det ännu mer åtråvärda - EU-parlamentet kanske man ändå kan lyckas få en ordförandepost i någon av hemkommunens kommunala nämnder. Spelar inte så stor roll vilken - huvudsaken tycks vara att det blir steg uppåt på den politiska karriären.
Men politik som att VILJA kan också vara att påverka - eller åtminstone försöka påverka - utvecklingen.
Och här tänker jag ägna resten av ledaren till att vara lite personlig.
Själv har jag länge drivits av en vilja att vara ett språkrör för den medborgerliga opposition som finns i vår kommun, det har känts rätt och riktigt och rimmat bra med min känsla för verklig demokrati. Men samtidigt har den politiska makten i kommunen varit väldigt obenägen att lyssna på vad medborgarna vill, i vart fall när det inte varit valår eller när medborgarnas synpunkter blivit framförda genom mig.
Att försöka vara medborgarnas språkrör har därför kommit att bli otillräckligt för mig.
Jag vill nämligen också ÅSTADKOMMA något, åstadkomma sådant som är bra för kommunen (= medborgarna) och som ligger i linje med medborgarnas önskemål. Har en stark vilja att åstadkomma sådant och en sådan utveckling i samverkan med andra folkvalda.
Kalla det gärna en politik som heter duga!
Briljant uttryckt av en påläst man som alltid vet vad han pratar om. Röstar på dig nästa gång också Per.
SvaraRadera