Var på ett hejdundrande och jättetrevligt sjuttioårskalas igår. En verkligt lyckad fest som absolut var värd en lång resa. Det var min äldste kusin som firades och hade bjudit in så där en åttio personer och en hel blåsorkester.
I inbjudan stod bl a "Klädsel: kavaj", vilket fick mig att fundera lite, så jag drog i god tid iväg ett mejl till jubilaren, där jag bl a skrev:
" ... har en fråga till Dig:
Det stod klädsel KAVAJ i inbjudan. Lite osäker på vad som menas.
Får man ha byxor också eller måste man komma som Kalle Anka?"
Fick snart det betryggande svaret från kusinen:
"Hej Per!
Det är helt okej att ha byxor också. Det är till och med mer än okej. Faktum är att jag varmt rekommenderar det.
Hälsningar
..."
För att få närmare besked om vad som i festsammanhang menas med begreppet "kavaj" gjorde jag en koll även med etikettexperten Magdalena Ribbing och sedan var det bara att plocka fram min gamla urvuxna kostym med tillhörande väst ur garderoben.
Den västen var det för övrigt längesedan som jag kunde knäppa igen och sist som jag försökte prova kostymen gick inte heller byxorna att få igen i midjan. Men nu – efter åtta månader med läcker LCHF-kost och därmed tretton kilos viktminskning – så passade hela kostymen perfekt!
När äldstekusinen – som alltid varit drygt ett år äldre än vad jag varit – nu har blivit sjuttio (!), så blir det ju för mig en påminnelse om att snart är man där själv. Alltså dubbelt så gammal som trettiofem, då man enligt Hasse Alfredssons och Tage Danielssons visa "Blå Stetsonhatt" kan "hälsa hem"!
Det är bara att klicka på den blå texten så kan Du höra visan och känna ålderdomen komma krypande.
Är det då snart dags för undertecknad att övergå till att sitta och mata duvorna? Nej faktiskt inte. Ju närmare sjuttio men kommer, desto mindre känns sjuttio som någon ålder att tala om. Kan 82-åriga tanter hålla brandtal i kommunfullmäktige, så ska nog även jag kunna vara på G ett bra tag till!
Förhoppningsvis utvecklas man!
Vill Du kommentera, klicka här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar