Igår var det Fettisdag. På riktigt och inte enligt Borgholm Energis feltryckta väggalmanacka som vi har fick i våra brevlådor strax före nyår.Och hur firar man en sådan dag när man numera valt att leva sitt liv med LCHF-kost? När det man äter och dricker ska ha lägsta (L) möjliga innehåll av kolhydrater (C) och hög (H) fetthalt (F). Då en vanlig fettisdagsbulle, fastlagsbulle, semla eller vad nu vill kalla det känns lika främmande som en matsup för en godtemplare.Jo man ställer sig och försöker baka sin egen fettisdagsbulle på andra ingredienser än vetemjöl, som t ex kokosnötsmjöl (som har låg halt av kolhydrater), går till den välsorterade hälsokostbutiken på Storgatan och hittar ett substitut för florsocker samt mal ihop mandelmassa utan socker.
Min fastlagssbulle / fettisdagsbulle 2014
- i väntan på den varma mjölken
Färdig att ätas
När resultatet är färdigt och jag ska avnjuta min hetvägg (som semlan kallas när den är serverad i varm mjölk) med lite kanel strött ovanpå jämte det vita pudret, så inser jag att jag nog saknar talang som bagare. I varje fall insåg jag det igår.Istället för avnjutande av en god fastlagsbulle (serverad som den ska i varm mjölk) blev det mer att med mycket tuggande få i sig en svampig, gummiliknande klimp med dominerande smak av fibrer.Mjölken underlättade förstås att svälja dom hårda tjocka tuggorna. Den hör lyckligtvis till. Annars är jag ingen storkonsument av mjölk, trots att jag bor i den enda kommun (tror jag) där det finns fler kor än människor . Kan lika gott erkänna att den enda gång på året som jag dricker mjölk är i den djupa tallriken till fettisdagsbullen.Ska nog aldrig mera baka fastlagsbulle själv, i vart fall inte med samma LCHF-recept.
Den ligger fortfarande – femton timmar senare – som en klump i magen. Har fått dröja med dagens frukost.
Tyck nu inte synd om mig bara! Har mig själv att skylla som ibland inbillar mig att jag kan det mesta.
Vill Du kommentera, klicka här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar