Stortjutande kommunalråd lyckades inte skapa splittring

I ett inlägg den 11 maj under rubriken "Vi saknar Lillebill" skrev jag om det kaos som uppstod när kommunalrådet Lisbeth Lennartsson plötsligt dök upp som centerns representant i vår väl fungerande arbetsgrupp (med en representant från vart och ett av dom åtta partier i kommunfullmäktige), som under ett drygt ett halvårs tid ägnat oss åt att tillsammans försöka skapa en bättre kommunal organisationsmodell än den nuvarande för Borgholms kommun). Mötet den gången när Lisbeth dök upp slutade i vad som närmast kan liknas vid kalabalik, och det enda som vi kom fram till var ett nytt datum att träffas.

Det nya mötet ägde rum i går eftermiddags i kommunstyrelserummet, högst upp i stadshuset. Även denna gång försökte Lisbeth köra över oss övriga och driva igenom något helt annat än vad vi övriga, inklusive vår tidigare ordförande Lillebill Grähs (c), varit inne på. Denna gång var vi dock lite bättre förberedda och kunde lite till mans säga ifrån.

När nu inte Lisbeth Lennartsson fick som hon ville, så hände något som man kanske inte väntar sig av ett kommunalråd. Hon reste sig plötsligt från bordet, arg som ett bi, och med tårarna trillande ur ögonen rusade hon ut ur sammanträdesrummet och bölade fram att nu gick hon ner på sitt rum och lämnade oss övriga åt oss själva!

Precis som en liten barnunge som inte får sin vilja igenom!

Nu kunde vi andra sju fritt prata om både det ena och det andra. Samtidigt passade vi på att samla in pengar till blommor åt Lillebill, vilket pinsamt nog inte skett tidigare, kanske för att det inte funnits med på Lisbeths dagordning. Själva inköpet av blomstren överlät vi till kommunsekreteraren som var med oss i rummet.

Efter en timme utan Lisbeth kände vi oss ganska mogna att kunna tackla Lisbeth lite bättre och kunna få mötet att fungera även med henne närvarande, så den mest diplomatiske av oss utsågs att gå ned och hämta Lisbeth. Det tog en stund innan han fick med henne tillbaka från kommunalrådsrummet, där hon satt och stortjöt.

Det första hon sa när hon var tillbaka var ett ilsket:

"- Jag förutsätter att inget av allianspartierna har varit med och beslutat något när centerpartiet inte har varit närvarande!"

Ja ja, den Lisbeth, hon är som hon är.

Vårt synsätt i gruppen har hela tiden varit att ska vi kunna uppnå bra resultat så ska det ske i samförstånd, och så har också vårt arbetssätt fungerat. D v s alldeles utmärkt till Lisbeth kom in i bilden. I detta synsätt ingår att nå kompromisslösningar som alla kan känna sig tillfreds med och stå upp för, och då passar man naturligtvis inte på och beslutar om något när inte alla är med!

Till slut måste Lisbeth ha insett att det inte lönade sig att försöka driva saker till sin spets, inte ens med krokodiltårar, för nu verkade det plötsligt som att även hon var inne på att få till stånd en samförståndslösning, och när vårt möte var slut hade vi kommit en bra bit på väg. Där även Lisbeth var med på noterna! Vid nästa kommunfullmäktigemöte kommer vi att närmare presentera vår inriktning samt den fortsatta tidsplanen fram till färdigt förslag.