.

Opinionsledaren:

  



Lite om kommunpolitisk mobbing

                                                                   
Börjar ha varit med så länge att jag vet vad jag talar om när jag försöker beskriva hur kommunpolitiken i största allmänhet fungerat och hur den fungerat genom åren så länge som Borgholms kommun har funnits inom nuvarande gränser. Nästan i varje fall. 
  
Jag vet bl a vad det innebär att utsättas för politisk mobbing. Att i det kommunpolitiska finrummet bli hållen som något som katten har släpat hem. Att ledamöterna på främsta bänken i den folkvalda församlingen sätter igång att prata med varandra när man som ledamot har kommit upp i talarstolen. Minns en gång när dom demonstrativt satt och knäppte med sina kulspetspennor när jag stod där och skulle hålla ett anförande. När jag bad dem sluta, så fortsatte dom att knäppa ännu intensivare och snart satt hela salen där och knäppte, Mycket roligt, tyckte dom antagligen. Så fungerar fenomenet mobbing.
  
Många skulle inte stå ut med sådant och många kan av den anledningen inte tänka sig att ge sig in i politiken. Bara genom att tycka som alla andra - eller i vart fall låtsas det - kan man nämligen i någon mån undvika att bli utsatt för politisk mobbing. Men om man alltid ska behöva tycka som alla andra - vad finns det då för motiv att gå in i politiken? Får vi inte lätt fel sorts politiker då?
  
Jo så är det naturligtvis i stor utsträckning och detta är ofrånkomligt till skada för demokratin.
  
För min egen del kan jag gärna  medge att situationen i detta avseende har blivit betydligt bättre under senare år. Men dock möts jag fortfarande av anspelningar på att något är dåligt för att det kommer från mig och det finns fortfarande dom som visar, att dom inte tycker att jag borde behandlas med samma respekt som andra folkvalda. Och jag ska erkänna att jag ibland slår tillbaka. Att slå till direkt mot mobbaren är många gånger det mest effektiva sättet att få slut på mobbandet. Något som även torde fungera på skolgården och har hjälpt många barn i utsatt situation. Därmed inte sagt att jag själv alltid gör rätt även om man mognat med åren.
  
Innerst inne önskar jag att det politiska livet på alla nivåer var präglat av betydligt större ömsesidig respekt! Man behöver inte dela varandras åsikter men man måste respektera var och ens rätt att framföra sina åsikter! Det får inte fortsätta att vara så att i och för sig goda förslag blir bortsopade och nedgjorda för att dom råkat komma från "fel" håll!
  
Skulle vilja se en kommun där alla folkvalda kunde stå upp för att verka för hela kommunens bästa och inte prioriterade sina egna eller sitt partis fördelar! Tror att det är en önskan som jag delar med flertalet kommunmedborgare!                                                                                                                            

 Kommentarer

  
Vill du läsa fler av mina ledarartiklar, klicka här!