Girighetens ansikten

År efter år har besparingar skett efter osthyvelprincipen i vår kommun. Man har skurit ett antal skivor av varje ost. 

En ost har varit skolan. En annan omsorgen. En tredje kulturen o s v. Ett antal skivor av varje. Och så har tjänstemännen inom varje förvaltning fått lösa det bäst dom kunnat. Fram med kulramarna bara och skära ned med si och så många procent. Hur detta har drabbat verksamheterna har man inte fått orda så mycket om, för då kan man anses obekväm och den egna anställningen kan komma i fara.

Ett helt förskonat område i vår kommun har varit politiken. Den osten har ingen hyvlat på. Kostnaderna för politikerna har tillåtits öka på olika sätt. Sett ur ett längre perspektiv har dom ökat något enormt. Varje höjning av arvoden (eller införande av nya arvoderade uppdrag) har motiverats med att man spar in någon annanstans i politikersystemet. Men det har man inte gjort.

I samband med senare tids besparingar inom kommunens kärnverksamheter, såsom skolan och omsorgen, har politikerna slagit sig för bröstet och sagt sig bidra till besparingarna med att "frysa" sina arvoden. Dom vet uppenbarligen inte vad det innebär att "frysa" något, för då håller man inne med något. Ungefär som det ibland händer med lönerna för anställda på sina håll i Ryssland och liknande länder. Eller med vissa bankkonton när högre myndigheter ha sagt sitt.

Men när dom säger att arvodena under senaste år har blivit frysta i Borgholms kommun, så betyder det bara att då inte har blivit några mer höjningar! 

Så mer synd än så är det inte om politikerna i Borgholms kommun.

Sitter man med i en nämnd eller i kommunstyrelsen så är den fulla sammanträdesersättningen 521 kronor för första timmen och sedan 78 kronor per påbörjad halvtimme. Och då räknas både pauser och enskilda överläggningar i partigrupper in i tiden. Samt restid om man har visst avstånd. Därtill har man bilersättning per kilometer. 

För ordförandena och vice ordförandena utgår utöver detta speciella fasta arvoden, som i många fall är högre än dom är i andra liknande kommuner. 

Därutöver utgår inte sammanträdesersättning för deltagande i kommunfullmäktiges sammanträden, utan där får man nöja sig med bilersättning, kaffe, smörgåsar och kakor. 

Men å andra sidan har samtliga - rätta mig om jag skulle ha fel - kommunfullmäktiges ledamöter utom jag själv också fått plats i någon styrelse eller nämnd där dom får sina frikostiga sammanträdesersättningar. Så någon nöd borde det inte gå på dom! 

Skulle någon ändå förlora i inkomst på att sitta på kommunalt sammanträde  så har han eller hon laglig rätt att få ersättning för förlorad arbetsinkomst - och detta oavsett om det gäller kommunstyrelse-, nämnde- eller kommunfullmäktigesammanträde, vilket kan vara bra att veta i sammanhang. Det finns ju dom kommunfullmäktigeledamöter som arbetar på kvällen och måste ta sig ledigt och dom får naturligtvis full ersättning för detta som täcker inkomstbortfallet.

Trots detta finns det politiker som också vill införa sammanträdesersättningar även vid kommunfullmäktiges möten under konstiga "motiveringar" som att "annars blir det ju bara pensionärer där". I själva verket är dom ju bara ute för att sko sig själva lite extra på kommunens bekostnad. Som om inte allt det andra räckte! 

Det förslag till nya arvoden och ersättningar som  behandlades av kommunfullmäktige i måndags (men som inte blev avgjort) kom från ett antal politiker varav dom flesta ställer upp för att bli omvalda till kommunfullmäktige efter valet, nämligen Marcel van Luijn (m), Eva Wahlgren (c), Michael Almqvist (kd som övergått till Framtid Öland), Bertil Lundgren (Mp), Mats Axelsson (fp) och Arne Tärnblom (v). Där förespråkas bl a den extra ersättning till kommunfullmäktige på 500 kronor per gång som dom är närvarande och som jag kritiserat i min ledare på bloggen i lördags, där jag ställde frågan: 

Vilka politiker vill gå till val på den egna girigheten?. 

Nu blev det ju ingen omröstning i måndags om sistnämnda grädde på moset, eftersom hela ärendet återremitterades, så vi vet väl inte riktigt exakt hur ledamöterna kommer att rösta när det hela kommer upp på bordet igen och då har nog valet redan varit. 

Men klart är att miljöpartisterna - nyssnämnde Bertil Lundgren och Maria Lindmark - ville gå ännu längre och  nöjde sig inte längre med femhundra kronor per besök i kommunfullmäktige utan föreslog under fullmäktigedebatten i måndags att få lika mycket för sina besök där som dom får när dom sitter med i utbildningsnämnden och kommunstyrelsen (vilket skulle bli 1170 kronor per fullmäktigekväll). Därmed har det partiet givit girigheten tydliga ansikten i vår kommun. Miljöpartiet de gröna i Borgholms kommun - gröna av girighet: 

Gröna av girighet

 

Hur dom andra ställer sig får vi kanske inte veta före valet. Av dom som var uppe i talarstolen under debatten om detta i måndags - utöver ovannämnda Bertil Lundgren och Maria Lindmark samt Marcel van Luijn - nämligen Ilko Corkovic (s), Stig Bertilsson (c), Eddie Forsman (m), Arne Tärnblom (v), Lisbeth Lennartsson (c), Mikael Larsson (c), Daniel Nilsson (c) och Sune Axelsson (s) så var det ingen som verkade ha något emot att få lite extra för sina besök i kommunfullmäktige. Jag var tyvärr den ende uttalade motståndaren till dessa extrapengar till kommunfullmäktiges politiker! Detta framgår tydligt av kommunens egen inspelning av den 70 minuter långa debatten i ärendet om arvoden och sammanträdesersättningar som går att höra och se om man klickar HÄR!

Teckning: Per Lublin

Vill Du kommentera, klicka här!