Tankar från måndagens kommunfullmäktigemöte VII: Om viljan att bli "dödgrävare"

Under den debatt jag nämnde om i mitt förra inlägg blev jag av Sune Axelsson (s) - som har suttit med i Borgholm Energis ledning under en lång följd av år - utnämnd till "kommunens dödgrävare". Vet inte riktigt varför han ville förära mig den äran, som han själv aldrig blev förunnad,
 
Sune ville nämligen själv en gång i tiden bli om inte kommunens, så dock församlingens dödgrävare, När dåvarande kyrkvaktmästaren i Köping, Albert Nelsson, gick i pension, så sökte nämligen Sune den lediga tjänsten, i vilket "dödgräveri" ingick. Med sin socialdemokratiska bakgrund var dock inte Sune särskilt välmeriterad i den högerstyrda församlingen och eftersom kyrkorådets ordförande Alvar Lundqvist var moderat, så var det kanske inte så förvånande att en annan sökande som också var moderat, Gilbert Nelsson (ej släkt med företrädaren), istället blev den som fick jobbet. Detta grämde emellertid Sune länge.
 
Vi var goda vänner redan på den tiden - precis som vi fortfarande är (även om det kanske inte verkar så) - så jag vet och kan bjuda på den historien,
 
Jag tror knappast att Sune fortfarande vill bli "dödgrävare". Själv vill jag i vart fall inte bli det och har heller aldrig velat det, så jag avstår från Sunes gentila utnämning. Han borde kanske kunna erbjuda den till Lisbeth Lögnartsson istället?

Vill Du kommentera, klicka här!