Lisbeth är "fantastisk"

Hittillsvarande kommunalrådet Lisbeth Lennartsson (c) är fantastiskt, ursäkta ironin, men det är faktiskt lite patetiskt att bevittna hennes envisa fasthakande i kommunalrådsstolen. Hon har nu meddelat att hon lämnar posten som ordförande för Ölands Kommunalförbund (som nu tack vare hennes agerande sitter fast med ett borgensansvar för privatägda ÖTAB:s krediter, min anmärkning), för att "stå till förfogande som kommunalråd". Och det har hon nu - enligt Ölandsbladet idag - behagat meddela "allianspartierna" i Borgholm att rätta sig efter.

Ja nog är Lisbeth "fantastisk" alltid. Redan på valnatten förklarade hon att hennes parti - som hade tappat en tredjedel av sina väljare - hade gjort ett bra val!

När de sista poströsterna var räknade i onsdags hade Borgholmscenterns historiska valförlust ökat ytterligare något snäpp. Partiet hade gått ned från 37,6 procent av väljarna vid kommunvalet 2006 till 25,4 procent i årets kommunval i vår kommun, d v s en minskning på drygt på hela 12, 2 procent och Lisbeth tycker fortfarande att hon gjort ett bra val. Gamle centerhövdingen Ivar Nilsson lär väl vända sig flera varv i sin grav.

Som jämförelse kan nämnas att socialdemokraterna med sin nu historiska valförlust i riksdagsvalet gått ned från 34,99 procent av väljarkåren vid förra valet till 30,66 procent i årets val, d v s en minskning på 4,3 procent, och att Mona Sahlin (s), har varit snabb att erkänna att dom har gjort ett uruselt val (hennes eget uttryck).

Mona tappar drygt fyra procent av väljarkåren och gör ett uruselt val, Lisbeth tappar över tolv procent och anser att hon gjort ett bra val. Det är så att man baxnar! Lisbeth förklarar det "goda" resultatet med att hon trott att det skulle gå ännu sämre. Folk hade nämligen - enligt Lisbeth - blivit "förvirrade" av hennes "riksdagskandidatur".

Ännu färre av vår kommuns invånare valde att rösta på centern i riksdagsvalet. Kan det månne bero på Lisbeths "riksdagskanditatur". Kanske många som annars skulle ha röstat på centerpartiet i riksdagsvalet ville förskona riksdagen från en ledamot som lägger sig på golvet och skriker och sparkar som en barnunge när hon inte får som hon vill.

Nej Lisbeth, det blir ingen glass hur mycket du än skriker!