Den sista kulturfredagen på Svalan och i den gamla biografsalongen var naturligtvis välbesökt. Kvällens husband "Electric Funeral" spelade "begravningsmusik" till bluesrytm, inledningsvis med fyndigt aktuella texter - alla på svenska - framförda och skrivna av Jörgen Hedman i Föra.
Mot slutet kantrade dock texterna över till de mest hemska obehagligheter kombinerat med något sorts eko från den värsta avgrundsvänstern på sextiotalet och kanske blev det lite för mycket. Men det var tydligen meningen att denna sista kväll skulle gå i svartaste svart. Och det kan man gott säga att dom lyckades med.
Det blev skönt att sedan komma in i galleriet, där det fortsatte med sedvanlig smygvisning av den nyhängda konsten där inne. Snabbt dök små pluppar upp som markerade sålda tavlor. Plupparna var dock inte röda - som brukligt är - utan istället var dom svarta för att föra tankarna till begravning. Dom tre utställande konstnärerna - Weikko Kuuzela, Sven-Bertil Svensson och Bosse Mörnerud hade fått var sitt rum för sina verk inne på Svalan och dom båda sistnämnda bjöd på varma färger som inte fördunklades av dom svarta små plupparna.
Från Kuuzelarummet - innan plupparna kommit dit
"Vägen hem". Målning av Sven-Bertil Svensson
Från det Mörnerudska rummet precis efter hängningen
 | |
"Solitär" målad av Bo Mörnerud
|
Foto: Pelle Frylestam
Dagen efter - när den officiella vernissagen ägde rum - satt det svarta pluppar intill alla tavlorna i det Mörnerudska rummet och bredvid de flesta av Sven-Bertil Svenssons verk. Det hade börjar komma många svarta pluppar även i Weikko Kuzelas rum.
Upprepar gärna det jag skrev i gästboken: En väldigt fin utställning! Men den har ett fel - och ett stort sådant - det är den sista för Svalan i Borgholm!
Utställningen på Svalan fortsätter även nästa helg. Men sen är det slut, definitivt finito för Svalan i Borgholm. Som flyttar till Kalmar. Tyvärr!
Kommentarer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar