En söndagseftermiddag med Lars Molin och om att "köra östran".

På väg upp till Södvik i söndags på eftermiddagen mötte jag och mitt sällskap en närmast stillastående bilkö från Borgholm och ända upp till Vannborga. 

Inte utan att man kom att tänka på Stefan Olof Lundgrens smarta lösning att på ett enkelt sätt förbättra trafiksituationen sådana här dagar: Tipsa bilister norrifrån att välja "köra östran". 

Trafikverket skulle då med tydlig skyltning visa bilisterna norrifrån på möjligheten att vid Föra vägskäl välja östra sidan istället för 136:an för att slippa fastna i bilköer på vägen till Ölandsbron. På motsvarande skulle det finnas motsvarande skyltning från Ölandsbron att åka tvärs över till östra sidan som ett alternativ för dom som är på väg till norra Öland. Något längre väg visserligen men tidsmässigt förmodligen snabbare vid högtrafik.

-------------------- 

Upplevde en fantastisk föreställning med Teater Proximus som spelade "Den Tatuerade Änkan" vid Södviks gästgivargård byggd på Lars Molins film med samma namn, fast i lokal tappning. Skickligt framfört och mycket underhållande. Teatergruppens Molinföreställningar i Södvik håller på att bli ett årligt måste!

 -------------------- 

På återvägen från Södvik var det tät trafik på 136:an. En långdragen kraftig regnskur gjorde inte trafiksituationen bättre. Pölar bildades i den slitna vägbanan som hade kunnat skapa vattenplaning. 

Vi valde att "köra östran" mellan Föra och Laxeby vägskäl. Det gjorde färden ner till Köpingsvik betydligt smidigare.

Vill Du kommentera, klicka här! 

Lyckat spirande

Skördefestens motsvarighet på våren, "Öland spirar", har kommit för att stanna. Redan andra året har går detta att konstatera. Fint väder har väl gjort sitt till, men framför allt den späckade listan med evenemang!

Nya människor dras till Öland!  

Tack för gott jobb, Pia Axelsson, och ni andra som lagt ner er krafter i det här!  

Får jag själv välja ut någon höjdpunkt - inga andra att förglömma - så är det nog inspirationsträdgården i Källingemöre! Välskött, fint och fantasifyllt!  

Dagens flopp var nog hönsparaden i Föra. Inga "ersättningshöns" och ingen info på plats om att den hade ställts in.   

Vill Du kommentera, klicka här!

Tillökning i Ingelstad?

Läste i Ölandsbladet för en vecka sedan att en stork har varit på besök i Ingelstad i Föra. Så bra, det behövs lite fler barn på norra Öland!*

Storken får gärna fortsätta med fler nedslag där uppe i norr!

På besök i Ingelstad

     

Foto: Johannes Nilsson

Scannat från Ölandsbladets papperstidning 28/4

   

*) Fotnot: Till norra Öland skall man enligt årsfärskt kommunfullmäktigebeslut (på initiativ av Sune Axelsson) räkna Ölands sju nordligaste socknar, d v s Böda, Högby, Källa, Persnäs, Föra, Alböke och Löt.

Många talare på Ekerum

I onsdags hade Anders Nyholm och Ölands Näringslivskontor dragit ihop till sitt årliga storjippo, Knutpunkt Öland, denna gång på Ekerum. Med som vanligt diverse inbjudna talare av varierande kaliber, alltifrån den alltid underhållande och entusiasmerande geologen Jan Mikaelsson till den trista tantan från Länsstyrelsen som hördes mala på sockenträffen Persnäs i tisdags och som tydligen heter Lillemor Jonsén.

Den sistnämnda hade fått en halvtimme att dela med AnnaSara Nilsson från Runsten (som arbetar på Ölands Näringslivskontor med bl a sockenträffarna). När Lillemor hållit på nästan hela denna halvtimma, så sade till slut dagens moderator Bengt Grafström ifrån att nu hade 25 minuter gått och nu måste också AnnaSara få komma till tals innan det var dags för nästa programpunkt. Som totalt oberörd av denna tillsägelse malde denna Lillemor vidare om ingenting i nästan fem minuter och överlät till slut en halv minut till stackars tålmodiga AnnaSara.

Vad som är synd i dessa sammanhang är att det nästan inte ges någon tid för publiken att ställa frågor. Lunchpaus och "bensträckarpauser" är alldeles för långa och då blir övriga programmet så kompakt att det inte blir tillräckligt med tid över för frågor.

Möjligen hade programansvariga tänkt sig att dom som ville kunde ställa frågor till dem som hade talat under efterföljande mingel i pauserna, men man hade isåfall missat att förvissa sig om att talarna skulle stanna kvar. Flera av talarna försvann nämligen direkt efter att de var klara med sina anföranden.

Ett bra knep att få talarna att stanna kvar är att som en av de sista programpunkterna på dagen ha en liten  slutdebatt mellan dom som har talat tidigare under dagen.

Själv hade jag tyvärr förhinder att vara med just när Pia Axelsson från Föra skulle tala om "Öland spirar" som har sin premiär i år och det t o m på självaste Ölands dag den 12 maj. Henne hade jag annars gärna velat lyssna på.

Mer om Köpingsvik

Från början var det byar som utsågs till Årets Ölandsby. Sedan blev det socknar, som t ex Föra och Gärdslösa och senast Södra Möckleby.

Nu har det blivit byar igen, och denna gång två byar. Inte illa! För Köpingsvik består egentligen av två byar, Solberga och Klinta. Samhället har vuxit upp på båda byarnas mark. Gränsen går någonstans mellan matvarubutiken och Kyrkallén.

Det ursprungliga samhället låg där redan på vikingatiden och var den viktigaste orten vid Kalmarsund. Sundet hette då naturligtvis något annat eftersom Kalmar inte fanns. Köping var en betydande handelsplats och här skedde stor export av sten och hästar. Viken passade de grundgående vikingaskeppen. När under medeltiden handeln gick över till djupgående koggar, så blev det problem för Köping på Öland. Handeln sökte sig nya vägar. När Öland inrättades som djurgård åt de svenska kungarna påden kungliga djurgården inrättning kom till på Öland på 1500-talet fanns inte mycket mer än kyrkan kvar av det samhälle som hade kallats Köping.

Vid landsvägen på gränsen mellan Solberga och Klinta byars marker låg dock efter denna tid en beryktad landsvägskrog som gick under namnet Gröndals krog. Med tiden växte det längs vägen på båda sidor av krogen upp ett litet samhälle, Gröndal.

När Borgholm-Böda järnväg kom till i början av 1900-talet drogs den rätt österut från Borgholm och kom då gå lite söder om Gröndal och järnvägstationen kom att hamna vid gården Tingsdal nära Solbergabyn. Järnvägsstationen fick därför heta Tingsdal. Där uppstod som ett eget litet stationssamhälle med handelsbod och telegrafstation. Posten inrymdes - som brukligt var när järnvägen kom till - i järnvägsstationen, så postadressen för hela området blev Tingsdal.

På 1940-talet tyckte den nytillträdde kyrkoherden Tage Berggren i Köping att det var besvärlig med all post som kom fel p g a att Tingstäde på Gotland och Tingsdal på Öland ofta förväxlades. Det här var ju före postnumrens tid och postadresserna var helt avgörande för var brev och paket skulle hamna. Kyrkoherden ville därför ha en annan postadress och  väl den som hittade på namnet Köpingsvik i denna veva. Tillresande hade börjat bada i Köpingsviken och där fanns redan Sinus badpaviljong på stranden och ett par pensionat, så det passade ju bra med ett namn på samhället som anknöt till viken. År 1947 ändrades stationsnamnet och postadressen till Köpingsvik och från det året blev Köpingsvik namnet på hela samhället (även det gamla Gröndal). Jag minns dock från min barndom att konditoriet (som ännu finns kvar och nyligen blivit ordentligt utbyggt) länge hette Gröndals konditori och många äldre ortsbor sade länge Gröndal när de talade om samhället. Dom kände sig som "gröndalsbor" och möjligen "köpingsbor" men inte inte "köpingsviksbor".

Nu är samhället genom massor av huvudsakligen fritidsbebyggelse sammanvuxet med både Kolstad, Ramsättra och Törneby. så kanske kan man säga att Köpingsvik ligger på många byars marker och inte bara två. Och genom Solberga sjömarker (där Björkviken ingår) är Köpingsvik nästan sammanvuxet med Borgholm.

Detta som en liten historik till det Köpingsvik som nu har blivit Årets Ölandsby.

Juryns motivering tog mer sikte på dagens Köpingsvik och framtiden. Den löd så här:

"Till Köpingsvik har människor velat komma i alla tider.
  
Det är en historisk plats.
  
Men det är också en plats där man blickar framåt.
  
Här finns många företagare med framåtanda och kreativitet. Här finns plats för nytänkande och framtidstro.
   
En livaktig företagarförening skapar jämte hembygdsföreningen förutsättningar för en levande bygd, året runt. I somras satsade man stort på Midsommarkalaset för att vända en negativ trend och göra Köpingsvik till en festplats för alla.
   
I Köpingsvik med närmaste omnejd finns både restauranger, förskola, skola, äldreboende, livsmedelsaffär, konditori, mack och ett innovativt jordbruk inklusive fisketurism. Sommartid blomstrar Köpingsvik och campingplatserna fylls med gäster. Att ett nytt hotell planeras i anslutning den vidunderliga sandstranden är därför helt i sin ordning. Runt om i Köpingsvik blommar också handeln upp under sommaren.
   
Men Köpingsvik är mer än en turistmagnet sommartid. Här finns liv, rörelse och sammanhållning året runt.
   
Därför anser juryn att Köpingsvik väl förtjänar titeln "Årets Ölandsby 2011"

Grattis Köpingsvik än en gång!

Stort Grattis Norra Öland!

Ett stort grattis även till norra Öland, sedan kommunfullmäktige nu beslutat att det ska till något extra för norra Öland. Detta genom att bifalla en motion från Christina Ateva, som hon ska ha all heder för och som innebär att det nu skall tillsättas en tillfällig beredning för landsbygdsutveckling på norra Öland!

"Tillfällig beredning" låter kanske inte så spännande men kan mycket väl bli det. En paelamentarisk grupp men en reprentant från varje parti dom tillsammans ska arbeta med en viss fråga, i det här fallet att försöka utveckla och blåsa nytt liv i norra Öland.

Många andra har redan ägnat krafter åt den uppgiften, men i det här fallet är det ovanliga att det är politiker som får chansen att jobba åt samma håll istället för att bara sitta och tjabba och angripa varandra om än det ena och än det andra.

Gruppen kommer inte ha någon beslutsrätt men kan återkomma med förslag till kommunfullmäktige som då förhoppningsvis kan vara väl förankrade i de olika partierna.

Ölandspartiet har i sitt valmanifest utropat ett JA till extraordinära åtgärder för norra Öland för att vända den negativa befolkningsutvecklingen! Så detta känns som en bra början.

Och med vad skulle vi då avse "Norra Öland"?

Christina hade i motionen avgränsat begreppet "Norra Öland" till allt som ligger norr om "Föralinjen" (d v s det märkliga "diket" vid Vässbylund som militären tänkte vattenfylla för att dela Öland i två delar ifall vi hade blivit angripna under andra världskriget).

Ölands Åkerbo kommun - som kanske då räknades som "norra Öland" - bestod på av Ölands fyra nordligaste socknar, d v s Böda, Högby. Källa och Persnäs. Medan man i Åkerbo härad på sin tid även räknade in Föra socken.

Kommunfullmäktige beslutade nu - efter ett långt anförande av Sune Axelsson - som fick stå oemotsagt - att till norra Öland skulle räknas "dom sju nordligaste socknarna". Således skall nu enligt kommunfullmäktiges beslut även Alböke och Löt ingå i begreppet.

Nu återstår bara att gruppen bildas och får sätta sig ned och jobba fram bra förslag som kan ge resultat

Ska vi bevara socknarna och isåfall hur?

Tidigare har de öländska sockengränserna varit detsamma som församlingsgränserna. Men i takt med att olika församlingar slås ihop kan man börja undra hur det ska gå med det urgamla sockenbegreppet om utvecklingen får sköta sig själv. Nu senast vid nyåret slogs Böda, Högby, Källa och Persnäs församlingar ihop till "Nordölands församling". Kommer man i framtiden kunna tala om t ex Egbybor och Bödabor när dessa församlingar inte finns längre.

Ska vi slå vakt om de urgamla öländska socknarna och på vilket sätt kan vi isåfall göra det?

Kommentera gärna härunder (genom att klicka på det blåfärgade ordet kommentarer och fylla i den ruta som då ploppar upp) eller mejla synpunkter på min privata e-postadress per.lublin@gmail.com