Kväll i Byxelkrok

Så här såg det ut när jag anlände till nordligaste delen av vår kommun i går kväll: 

Kvällshimmel strax söder om Byxelkrok

Fantastiskt!

Det blev början till en kväll i Norrgården där jag fick prata med folk från trakten om allt mellan utbyggnad av Ölanda flygplats och färjetrafik över nordligaste delen av sundet till kommunal service och befolkningsutveckling. 

Förra året föddes 8 personer i Nordölands församling (bestående av Böda, Högby. Källa och Persnäs, d v s hela f d Ölands Åkerbo kommun) medan det inom samma församling avled 40 invånare samma år. 

Andelen invånare som är fyllda 65 år eller mer var inom Nordölands församling vid senaste årsskifte rekordhöga 40,6 %!!! 

Detta borde vara en utmaning för hela kommunen att försöka göra något åt! 

Fler diskussionsträffar på norra Öland är på G! 

Foto: Per Lublin

Vill Du kommentera, klicka här!

Ett litet lyft vid torget

Var igår på "GT", ett trevligt ställe som innehavaren Kjell Jakobsson (mest känd som rätt och slätt "Jakob") och hans Lisa har inrett på nedre planet under den gamla telegrafstationen vid torget i Borgholm (därav namnet GT).

En enkel krog med det där lilla extra och där man kan prata utan bakgrundsmusik och slipper TV-skärmar med sport.

Väggarna pryds av några uppförstorade fotografier med borgholmsmotiv, som t ex gamla Restis (Badrestauranten), ett av Sveabolagets passagearfartyg (i trafik mellan Borgholm och Stockholm) vid Yttre hamn och snart hundraårig vy över stadens smala och - vid fotograferingstillfället tämligen leriga - utfartsväg från Holgerssonska gården (nuvarande Netto) upp mot Hållstubacken. Bilder som man aldrig tröttnar att titta på.

Både prisvärt och gott var att för endast en hundralapp kunna få ett glas riktigt gott franskt bubbel (Geisweiler Momopole - Crémant de Bourgogne) tillsammans med en portion stora saftiga grönländska räkor med rikligt med rom. Två hundringar när man var två.

Åretruntöppna (torsdags-, fredags- och lördagsvällar) GT är ett litet lyft för Borgholm!

Vill Du kommentera, klicka här!

Resor till Mars

Apropå mars!

Ett litet tips till turistnäringen på Norra Öland, i synnerhet till någon tuff entreprenör:

Varför inte organisera resor till Mars? Med bemannade farkoster! Och då menar jag kanske inte till planeten med detta namn utan naturligtvis det stolta regalskeppet på havets botten ett stycke utanför nordligaste Öland.

Dagliga turer året runt så länge det är isfritt med undervattenfarkost (alternativt specialbyggd dykarklocka för turistgrupper) ner till det 400-åriga jättefartyget på havsbottnen. Regalskeppet Mars är nog lika spännande att se på nära håll när som helst under året.

Här har vi en upplevelse som folk med pengar kan betala hur mycket som helst för. Och säkert spendera en hel del på vägen dit också, som t ex hotellövernattningar och restaurantbesök i vår kommun. Välbehövligt för vår besöksnäring som vill ha längre säsong, eller hur?

Marsresorna kan utgå såväl från Byxelkrok som från Böda hamn. Kommunen ska dock inte engagera sig i detta utan lämpligen hålla tassarna borta.

Ni som vågar satsa på något helt nytt, smaka på detta!

Mer om Köpingsvik

Från början var det byar som utsågs till Årets Ölandsby. Sedan blev det socknar, som t ex Föra och Gärdslösa och senast Södra Möckleby.

Nu har det blivit byar igen, och denna gång två byar. Inte illa! För Köpingsvik består egentligen av två byar, Solberga och Klinta. Samhället har vuxit upp på båda byarnas mark. Gränsen går någonstans mellan matvarubutiken och Kyrkallén.

Det ursprungliga samhället låg där redan på vikingatiden och var den viktigaste orten vid Kalmarsund. Sundet hette då naturligtvis något annat eftersom Kalmar inte fanns. Köping var en betydande handelsplats och här skedde stor export av sten och hästar. Viken passade de grundgående vikingaskeppen. När under medeltiden handeln gick över till djupgående koggar, så blev det problem för Köping på Öland. Handeln sökte sig nya vägar. När Öland inrättades som djurgård åt de svenska kungarna påden kungliga djurgården inrättning kom till på Öland på 1500-talet fanns inte mycket mer än kyrkan kvar av det samhälle som hade kallats Köping.

Vid landsvägen på gränsen mellan Solberga och Klinta byars marker låg dock efter denna tid en beryktad landsvägskrog som gick under namnet Gröndals krog. Med tiden växte det längs vägen på båda sidor av krogen upp ett litet samhälle, Gröndal.

När Borgholm-Böda järnväg kom till i början av 1900-talet drogs den rätt österut från Borgholm och kom då gå lite söder om Gröndal och järnvägstationen kom att hamna vid gården Tingsdal nära Solbergabyn. Järnvägsstationen fick därför heta Tingsdal. Där uppstod som ett eget litet stationssamhälle med handelsbod och telegrafstation. Posten inrymdes - som brukligt var när järnvägen kom till - i järnvägsstationen, så postadressen för hela området blev Tingsdal.

På 1940-talet tyckte den nytillträdde kyrkoherden Tage Berggren i Köping att det var besvärlig med all post som kom fel p g a att Tingstäde på Gotland och Tingsdal på Öland ofta förväxlades. Det här var ju före postnumrens tid och postadresserna var helt avgörande för var brev och paket skulle hamna. Kyrkoherden ville därför ha en annan postadress och  väl den som hittade på namnet Köpingsvik i denna veva. Tillresande hade börjat bada i Köpingsviken och där fanns redan Sinus badpaviljong på stranden och ett par pensionat, så det passade ju bra med ett namn på samhället som anknöt till viken. År 1947 ändrades stationsnamnet och postadressen till Köpingsvik och från det året blev Köpingsvik namnet på hela samhället (även det gamla Gröndal). Jag minns dock från min barndom att konditoriet (som ännu finns kvar och nyligen blivit ordentligt utbyggt) länge hette Gröndals konditori och många äldre ortsbor sade länge Gröndal när de talade om samhället. Dom kände sig som "gröndalsbor" och möjligen "köpingsbor" men inte inte "köpingsviksbor".

Nu är samhället genom massor av huvudsakligen fritidsbebyggelse sammanvuxet med både Kolstad, Ramsättra och Törneby. så kanske kan man säga att Köpingsvik ligger på många byars marker och inte bara två. Och genom Solberga sjömarker (där Björkviken ingår) är Köpingsvik nästan sammanvuxet med Borgholm.

Detta som en liten historik till det Köpingsvik som nu har blivit Årets Ölandsby.

Juryns motivering tog mer sikte på dagens Köpingsvik och framtiden. Den löd så här:

"Till Köpingsvik har människor velat komma i alla tider.
  
Det är en historisk plats.
  
Men det är också en plats där man blickar framåt.
  
Här finns många företagare med framåtanda och kreativitet. Här finns plats för nytänkande och framtidstro.
   
En livaktig företagarförening skapar jämte hembygdsföreningen förutsättningar för en levande bygd, året runt. I somras satsade man stort på Midsommarkalaset för att vända en negativ trend och göra Köpingsvik till en festplats för alla.
   
I Köpingsvik med närmaste omnejd finns både restauranger, förskola, skola, äldreboende, livsmedelsaffär, konditori, mack och ett innovativt jordbruk inklusive fisketurism. Sommartid blomstrar Köpingsvik och campingplatserna fylls med gäster. Att ett nytt hotell planeras i anslutning den vidunderliga sandstranden är därför helt i sin ordning. Runt om i Köpingsvik blommar också handeln upp under sommaren.
   
Men Köpingsvik är mer än en turistmagnet sommartid. Här finns liv, rörelse och sammanhållning året runt.
   
Därför anser juryn att Köpingsvik väl förtjänar titeln "Årets Ölandsby 2011"

Grattis Köpingsvik än en gång!

Birger Jarl tuffar vidare. Borgholm nästa?

Vid en tillbakablick på vårens blogginlägg upptäckte jag mitt dystra inlägg från 1 april (faktiskt var det inget aprilskämt) om den anrika finlandsbåten Birger Jarl som sedan långliga tider kört Mariehamnskryssningar från Stockholm. Då verkade det som om hon gjort sin sista kryssningstur.

Lyckligtvis var det inte så illa. Efter vissa insatser från rederiets sida har hon fått tillstånd att fortsätta, så det blev bara ett mycket kortvarigt uppehåll i trafiken.

Man kan således fortfarande för en högst symbolisk slant göra Ålandskrysnningar med Birger Jarl, ibland med direkt bussanslutning (Silverlinjen)från Borgholm. Det har kommit flera erbjudanden med posten så jag borde ha kommit på att göra denna "rättelse" på bloggen tidigare. Men bättre sent än aldrig.

Och vad har då s/s Birger Jarl med Borgholm och Öland att göra?

Jo, bortsett från att det ett par gånger i månaden ordnas direktanslutning med buss till kryssningarna från Stockholm och det därmed erbjuds ett ganska billigt nöje för oss härifrån, så är det en av mina gamla hjärtefrågor att på något sätt återskapa passagerarsjöfart till och från Borgholm och att detta kunde kombineras med tax-free-kryssningar till Åland.

Där kommer Birger Jarl på ett ganska naturligt sätt in i bilden. Jag kan tänka mig så här:

Birger Jarl avgår vid sextiden på kvällen på Stockholm. Snabbstopp vid Mariehamn vid midnatt (för tax-free-försäljningsrättens skull) och sedan söderut via Stockholms ytterskärgård (Möja, Utö) och genom östgötaskärgården ner till Kalmarsund. Eftermiddagsuppehåll i Borgholm. Och sedan samma väg tilbaka via Mariehamn till Stockholm. Valfritt för stockholmarna att göra en envägskryssning med Birger Jarl tilll Borgholm och så buss tillbaka med sina inköp nästa dag. Eller att ha en "långkryssning" med med enbart båt, t ex på fredagskvällen från Stockholm, lördagseftermiddagen i Borgholm (med chans att bättra på dagskassorna för vår lilla stads torghandlare, butiker och matställen) och sen tillbaka till Stockholm mitt på dagen på söndag. Ett par nattliga uppehåll i Mariehamn på kanske fem minuter vardera lär väl inte många märka av.

Borgholm skulle då också kunna bli utgångspunkten från sydöstra Sverige för Ålandskryssningar (med bussledes tillbakafärd från Stockholm).

Det skulle vara ett plus om den iordninggjorda kajen vid Lantmännens i Borgholms yttre hamn äntligen kan få komma till sin rätt igen som anläggningsplats för sjöfart.

Har tidigare varit på rederiet vid ett par tillfällen. Kanske dags för kontakt igen? Borgholms kommun borde kunna bjussa på hamnavgiften.

Fotnot: Birger Jarl var ursprungligen ångfartyg men drivs numera av dieselmotorer.

Birger Jarl, ett nöje för många

Har passat på att göra en sista (?) tur med gamla S/S Birger Jarl, på sin tid en av dom tre stolta "olympiabåtarna" som byggdes för att kunna frakta passagerare till olympiaden i Helsingfors 1952.

Länge gick hon under det gamla anrika Sveabolagets flagg i trafik på linjen Stockholm - Helsingfors, sedan Stockholm - Åbo, för att under dom senaste mer än trettio åren ha varit Ånedinlinjens kryssningsfartyg med Ålandskryssningar från Stockholm och med specialerbjudanden för pensionärer. För endast en hundralapp har man kunnat få bussresa med Silverlinjen tur och retur Borgholm - Stockholm, hela båtresan med hyttplats, smörgåsbord på kvällen samt frukost och lunch nästa dag samt en halvliter vodka när man lämnat tillbaka hyttnyckeln!

Hur kan sådant gå ihop?! Jo naturligtvis festas det en hel del i fartygets barer som ger slantar in och framför allt ligger den stora omsättningen hos taxfree-butiken och parfymshopen ombord, så då har rederiet kunnat kosta på sig riktigt generösa reseerbjudanden.

Visserligen är Birger Jarl inte längre ångfartyg som hon ursprungligen var utan går numera med dieseldrift men hon har fortfarande ångfartygets charm och inredning och blev dessutom förra året k-märkt. Det är en njutning att kunna färdas med en sådant fartyg, en upplevelse som skiljer sig som natt och dag från våra moderna stora passagerarfartyg som t ex gotlandsfärjorna (ett slags mellanting mellan att flyga och sitta i en buss) eller dom storhotell som annars glider fram mellan Sverige, Åland, Finland och Estland.

Och detta var tydligen något som myndigheterna måste pilla i och missunna dom många stamgästpassagerarna på Birger Jarl. Det saknades handikappsanpassning och dittan och duttan och därför är nu Birger Jarl tagen ur trafik på obestämd tid. Trist!

Rapport från Ljugareveckan i Visby

"Almedalsveckan" är det officiella namnet på denna vecka i Visby som bara blir större och större för varje år. "Ljugareveckan" är det innofficiella namnet, som det faktiskt var jag som myntade för ett par år sedan.

Tänk er Borgholms marknad men byt ut knallarna mot tusen olika intresseorganisationer och "pengavädrare" som marknadsför sina varor, och då handlar det inte om hemkokta karameller och billigt krimskrams utan stora ekonomiska intressen, politiska budskap och annat som syftar på att gynna respektive organisations intressen med lagstiftrning och annat. Tänk er också att det hela inte håller på en dag utan en hel vecka, och att mediabevakningen inte bara består av en reporter från Ölandsbladet och två sommarvikarierande lokalredaktörer från Barometern respektive Östran utan av ungefär femhundra mediafolk från all slags press, radio och television. Tänk er också att man inte behöver betala för enrisrökt korv och annat som man stoppar i sig, utan att allt är gratis, och då är det istället t ex laxrullar med ramslök, lammfärsbiff på gotländskt surdegsbröd, nersköljt med rödvin från huset Bernadotte, danska smörrebröd med danskt öl eller obegränsat av det gotländska ölet från Wisby bryggeri. Tänk er att ungefär åt det hållet är det varje dag i en vecka från morgon till kväll. Därutöver finns det hela tiden möjlighet att rycka diverse makthavare i rockärmen och tuta i dem hur dom ska göra i olika saker. Samt att det är betydligt lättare att få gehör för sina idéer hos en svensk makthavare över ett glas i Visby än det nånsin är för en kommuninnevånare i Borgholm att bli lyssnad på och tagen på allvar av någon av dom politiker som för närvarande styr i Borgholms kommun.

Med andra ord är jag i Visby under denna vecka för - jag tror det är - nionde året i följd, och det blir bara större och roligare för varje år i följd - och i år dessutom extra soligt! Är man bara medveten om att tre fjärdedelar av det som politikerna säger är bara ljug, så kan man i vart fall göra lite roliga teckningar och ha det ganska trevligt. Politikerna är bara en liten, liten del av det hela, i vart fall partiledarna, och i år har jag - på femte dagen - ännu inte varit och lyssnat på enda partiledartal i Almedalen. Däremot har jag varit på ett otal seminarier och både lärt mig en del nytt och sått ut några frön att gro lite här och där, sånt som kanske kan vara bra för Öland och kanske för sjötrafiken till och från Öland.

Har ännu inte träffat några ölänningar här mer än Gustaf Öholm, som nyligen flyttat till vår ö och bosatt sig i Mörby i Löt. Det var i början av veckan och i baren på "innestället" Donners Brunn (där det inte var gratis). Gustaf skulle lämna Visby nästa dag men kunde berätta att också Anders Nyholm befann sig här. För mig har dock Anders Nyholm varit lika osynlig här i Visby som han mestadels är bland våra företagare i Borgholms kommun.

Veckans stora mediala händelse här i Visby var kanske i tisdags morse när Gudrun Schyman inför en hord av tillkallat mediafolk brände upp ett hundra tusen kronor i sedlar.

Som vanligt - när jag är här - hamnade jag och mina pennor i händelserna centrum.

Innan Gudrun dök upp med en stor plastsäck fylld av hundralappar så var det någon som fixade med ett par brinnande vedklampar i en klotgrill. Nej det var ingen grillmästare som skulle förbereda något gott, utan en av dom två PR-konsulter som hade skänkt pengarna till Gudrun (och därmed själva fick reklam)!

Dagen efter skaffade sig öns biskop Lennart Koskinen namnet "Biskop Bärsärk" efter ett handgemäng med några Sverigedemokrater, som försökte sprida sitt budskap sida vid sida med Svenska Kyrkan.

Nästa vecka får jag åter ta mig an vad som händer och sker i Borgholms kommun. Ska då ägna ett par dagar åt att granska e-posten från ett urval av de personer som använder sig av kommunens e-postlådor. Även om tjänstemannaöverkucku Lars Frick har satt sig på tvären och försökt krångla till det så gott han har kunnat.

Men än återstår ett par spännande dagar här i Visby. Av "Almedalsveckans" fjorton hundra olika evenemang i Visby återstår ännu några hundra.