skip to main |
skip to sidebar
Man kan tro att Ölandsbloggen har tagit sommarlov, men så är det inte. Bara lite öländsk åsiktstorka i skuggan av kriget i Ukraina och den svenska politikens tjafs. I varje fall var det länge sedan det skickades in något debattinlägg. och själv har jag mest varit aktiv i andra medier.
Så tills vidare ska jag allteftersom lägga ut lite axplock från mina inlägg på Facebook, vecka för vecka fr o m 1 juni. Varvat med lite insändare från Ölandsbladet, mest mina egna.
Ha en fortsatt skön sommar trots allt!
Per Lublin
Debattinlägg kan mejlas till olandsbloggen@gmail.com (utan prickar)
SMHI:s väderprognos för Öland - klicka HÄR!
Påskhögmässan med Julle Lund drog fullt hus i Köpings kyrka
Julle - som två timmar tidigare varit i Högby kyrka i gudstjänst tillsammans med den nya prästen där, Eva Solid, kunde berätta om sina funderingar när han på återvägen stannade vid vägkanten för att gå in i en skog och "kasta vatten". Dessutom blev det en liknelse kring sitt äventyr i en modern snabbköpskassa med självscanning i Kalmar.
Tror inte att någon har tråkigt under Julles predikningar.
Några som heller inte verkar ha tråkigt är Mimåsakören, som får det att svänga i kyrkan.
Vill Du kommentera, klicka här!
Igår var jag inbjuden till en träff i församlingshemmet i Köpingsvik som anordnats av kantorn Sigvard Carlsson. Jag fick prata om vad jag ville och temat var "I huvudet på Per Lublin". Bestämde mig tidigt för att det skulle inte handla om politik, och jag lyckades nog i det stora hela. Det blev allt mellan himmel och jord och vi hade trevligt och fortsatte med gemensam måltid.
Fast en liten, liten gnutta politik kunde jag inte avhålla mig från när man på detta vis fick träffa gräsrötter i Köpingsvik. Jag ville nämligen veta vad man runt borden i församlingshemmet ansåg om dom storstilade planerna på hotell och 80 stugor på badstrandsområdet vid Sinus. Här visade det sig finnas förespråkare både för "utveckling" av Sinus (fast i mer begränsad omfattning) samt dom som gjorde tummen helt ner för planerna. Dom senare övervägde.
Sammankomsten slutade med en allt ivrigare diskussion om huruvida det heter "kameltjur" eller "kamelhingst". Vadslagning och uppringning av kamelbonden Bengt Erlingsson i Ormöga för att få frågan avgjord. Bengt gav båda alternativen rätt, så vadslagningsinsatserna återbetalades till dom som satsat. Frid och fröjd på båda sidor.
Vill Du kommentera, klicka här!
Du som ändå missade Tom Alandhs dokumentärfilm "Och förlåt oss våra skulder" igår om den förföljda ölandsprästen Inger Svensson har möjlighet att se reprisen på "ettan" i dag på Alla Hjärtans dag kl. 12.10 eller klicka här och se den i Din dator.
Filmen var bara så bra.
Inger hade behövt många fler hjärtan som ställt upp på hennes sida istället för allt för många fördömanden.
Vill Du kommentera, klicka här!
Ikväll sänds Tom Alandhs dokumentärfilm om Ölands första kvinnliga präst - Inger Svensson - i TV. Närmare bestämt i "ettan" kl. 21.00. Hon var den första kvinnoprästen i hela stiftet och kom att utsättas för förföljelse som jag inte kan beskriva nu eftersom det är Vänliga veckan.
Men missa inte programmet!
Tom Alandh är en av Sveriges allra skickligaste dokumentärfilmare och har tidigare gjort en dokumentärfilm för TV med öländsk anknytning, om ortsbefolkningens kamp för Prästhag i Köpingsvik i mitten på 1970-talet.
Vill Du kommentera, klicka här!
Apropå ifall vi ska "få LOV" eller inte, så kom jag att tänka på en visa som gänget i Ölandsrevyn sjöng på Harrys i Borgholm förrförra helgen där dom raskade ut både julen och Kent Ingvarsson, f d kommunalråd i Mörbylånga kommun.
"- Så får vi lov, så får vi lov att sjunga Ingvarsson visa", sjöng dom och dansade kring den avbarrade granen med bl a "Politiker, politiker är lustiga att se" under lekledare Nicklas Elgáns ledning. Tryck HÄR så får Du se och höra!
Nicklas i revygänget kan värre än självaste Wäinö Björklund (c), som brukar raska ut julen på torget i Borgholm.
När nu till sist självaste Julle Lund, den populäre prästen i Köping, i "Veckans betraktelse" i Ölandsbladet igår förkunnade att "Nu är glada julen slut slut slut, julegranen kastas ut ut ut" så väl julen också nu äntligen definitivt utraskad.
Vill Du kommentera, klicka här!
I dagarna stormar våra skolbarn ut för att möta sommaren i ett långt härligt sommarlov. Så vill vi hoppas och tro!
Som vanligt sker det i smyckade kyrkor här på Öland.*
Men prästen är av svenska myndigheter förbjuden att läsa välsignelsen över barnen!
Ja Herre dj-r! Om man man nu får använda ett opassande kraftuttryck.
När jag gick i skolan på femtiotalet läste Fröken välsignelsen över oss varje dag innan vi fick lämna skolan när skoldagen var slut. Och det blev folk av mig ändå! Även om det har tagit lång tid.
Kan inte tro att barnen blir störda av att bli välsignade inför sommarlovet. Lika litet som jag begrep så mycket av Frökens välsignelser och ännu mindre av vad prästen sa under skolavslutningen i skolan, så tror jag inte heller att dagens skolbarn begriper så mycket av prästens tal i kyrkan. Dom tänker nog mest på det förestående sommarlovet och far nog inte illa av om prästen skulle säga något som svensk lag tydligen inte längre tillåter
Så präster, ni har min fulla tillåtelse att strunta i vad lagen säger!
Och njut av sommarlovet alla barn!
*) Fotnot: Högstadieeleverna i Borgholm firar skolavslutningen i Slottsruinen. Det är också fint, Bara vädret också är det..
När vädret nu är avklarat så ska jag ta upp det här med våra traditioner. Dymmelonsdag, Skärtorsdag och Långfredag trodde jag var sånt som bara fanns där, men jag är väl lite mossig, för nu är det andra tider!
Den förmiddag som Dag Sandahl, Gabriel Kvillner, Linda Muhr och Gunilla Pålsson höll långfredagsgudtänst i Högby, Bredsättra, Borgholms respektive Gärdslösa kyrka så var det tydligen Brödrostens dag. Hur man nu firar en brödrost vet jag inte, men förhoppningsvis kommer det aldrig bli i kyrkan framför svartklätt altare.
Jag har tidigare nämnt i bloggen (jag tror att det var här) om inflationen av nya dagar i de nyaste almanackorna. På torsdag är det lakritsdagen står det i Ölandsbladet!
Ur led är tiden, när dagarna snart inte längre räcker till för allt dumt som det kommersiella kan hitta på. Och det är vårt eget fel. I vart fall om vi går på det hela och går och köper lakrits på torsdag!
Igår kväll var det Ört Auer igen. Ett konstigt ord som egentligen stavas "Earth Hour" och som numera de flesta av oss vet vad det innebär. Nämligen att vi under en timmes tid ska släcka ner allt elektriskt ljus på jorden. En årlig energispararmanifestation för jordens klimat helt enkelt, och som visar att det skulle gå att göra något åt klimatutvecklingen om bara tillräcklig vilja finns.
Och hur var det här hemma under den där kvällstimmen? Ja stearinljus naturligtvis och allt elektriskt avstängt utom kyl och frys. Och utanför på gatan var gatljuset släckt. Bravo Borgholm Energi!
Fasadbelysningen på Stadshuset var lyckligtvis nedsläckt. Det var mörkt i Stadshuset sånär som på ett svagt grönt sken från nödutgångslampor som kunde skönjas genom vissa fönster. Ett tråkigt undantag var dock elva fasta lampor som lyste upp receptionen på bottenvåningen. Går inte dom att släcka?
Och på motsatta sidan av torget lyste det från kyrkans entré och från det runda "rosettfönstret" över ingången. Var det nödvändigt?
Och hur var det fasadbelysningarna i övrigt som får många kyrkor runt om på Öland att kvälls- och nattetid bada i ljus, liksom slottsruinen och Vasahuset. Märktes där att det var Ört Auer? Det får man kanske rapportering om i Ölandsbladet på tisdag.
Men nu är det morgon och ljust. Solen skiner från blå himmel och det kan behövas efter gårdagens snöoväder!
Det finns dagar för det mesta nu för tiden. Snart sagt varje dag har sitt eget tema, eller två. Är det inte kanelbullens dag så är det världshälsodagen eller tulpanens dag eller vad det nu kan vara. Det skulle inte förvåna mig om det även finns både tuggummits dag och potatisdagen.
En dag som har sina anor från långt tillbaka är Marie Bebåbelsedag som inföll i söndags (då det således inte bara var "klockframvridardag"), och som även har kallats Vårfrudagen, den dag då enligt den kristna traditionen jungfru Maria (Vår Fru) av ärkeängeln Gabriel fick veta (bebådades) att hon om nio månader skulle föda ett gossebarn, så jungfru hon än var!
Och liksom många ord med tiden förvanskas så har Vårfrudagen råkat bli till "Våffeldagen", och så länge jag kan komma ihåg så har man ätit våfflor just på Marie Bebådelsedag. Så gjorde nu även jag denna söndag, med andra ord ett grovt avsteg från min annars ganska strikt hålla LCHF-kost. Jag tror jag hann peta i mig tio stycken - först nygräddade frasiga, sedan alltmer mjuka och sega - våfflor innan dagen var slut.
Men istället för klicka över dem med vispad grädde och sockersöt sylt så toppade jag mina våfflor med sillrom, utrörd i smetana, och finhackad rödlök. Smaskigt!
Förberedde mig även inför måndagens kommunfullmäktigedebatt om Klockargårdsverksamheten. Har i en interpellation till socialnämndens ordförande ställt några frågor kring hur man från nämndens sida håller på att förstöra verksamheten. Den fasta personalen som de dagliga besökarna var vana vid har motats bort och ersatts med ett ambulerande team som ska rotera mellan olika arbetsplatser i kommunen. Socialnämndsordförande Eva Karlström hade redan i förväg skrivit ett svar som ungefär gick ut på att det kunde vara kul at hitta på något nyttt. Det verkar inte som att hon riktigt har fattat att här handlar det personer med demens som kommer till Klockargården och att dementa personer inte klarar av att behöva möta en massa nya ansikten!
Jag är förvånad över att ansvariga politiker och tjänstemän i Borgholms kommun inte vill inse vilken tillgång det är att ha det svenska Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström bosatt i just vår kommun. Borgholms kommun borde vara stolt över att dagverksamheten vid Klockargården i Löt som på sin tid initierades av Stina-Clara har blivit ett positivt laddat riksomfattande begrepp, istället för att man raserar den så som nu sker!
Med de båda fast anställda försvann också den medhavda hund respektive katt som lite extra har förgyllt besöken på Klockargården för dess gäster.
Samtidigt jagar man bort Svenska kyrkan från Klockargården, dit dom tidigare kommit och hållit små andaktstunder för de äldre. Efter ett beslut i socialnämnden är kyrkan inte längre välkommen dit!*
Vad är det fel med att ha andaktstunder med dem som så önskar. Varför skulle man ta ifrån dem den glädjen?
Man kunde nog se fram emot en laddad debatt där jag hoppades att fler ledamöter i kommunfullmäktige skulle haka på.
*) Fotnot: Andaktsstunderna - som ägt rum var fjortonde dag - har hållits i en intilliggande byggnad som även andra har kunnat besöka . En anställd på Klockargården har då fått följa med de av dagverksamhetens besökare som har velat gå dit.
