Snart "fajjt" i kommunfullmäktige igen!

Efter ett påskfirande med precis det väder som jag hade önskat, spirande grönska och redan gott om gullvivor i sjömarkerna är det dags att återgå till allvaret som företrädare i kommunfullmäktige för Oppositionen i vår kommun. 

Gullvivor i sjömarkerna

Om en vecka vid denna tid pågår debatten för fullt i kommunfullmäktige. Den måndagskvällen ska vi folkvalda ta ställning till om kommunstyrelse och nämnder ska beviljas ansvarsfrihet. Den stora frågan lär väl då bli om utbildningsnämnden efter ett år fyllt av misskötsel av förskolefrågorna verkligen ska kommafå ansvarsfrihet. 

Kommunfullmäktige ska också få ta ställning till en detaljplan (kallad "Sandwedgen") som tillåter 18 stycken 10 meter höga "fritidspalats" på stranden nedanför Ekerum, som Samhällsbyggnadsnämnden har föreslagit - med undantag av nya Ölandspartiets representant Stefan Olof Lundgren som vill värna om miljön och bevara stranden obebyggd. Därefter har en enig kommunstyrelse (där nya Ölandspartiet dessvärre inte finns med) sagt ja till planförslaget, som på måndag kommer som ärende på kommunfullmäktiges bord.

Därtill lär det på måndag bli debatt i kommunfullmäktige om tre motioner (förslag) som jag har väckt, i varje fall om två av dem. 

En av motionerna handlar om att kommunfullmäktige ska besluta att kommunmedborgarna hädanefter ska betraktas som - just det -  medborgare och inte som "kunder". Bakgrunden till förslaget är att kommunfullmäktige härom året - efter en mycket jämn omröstning (19-19) - med ordförandens utslagsröst beslutade att kommunen skulle ha "kundfokus" istället för "medborgarfokus", vilket ledde till ett djäkla liv bland medborgarna på gräsrotsnivå. En enhällig kommunstyrelse har nu - efter visst "hattande" - föreslagit att min motion ska bifallas. Eftersom det är valår så är ju politikerna lite försiktiga med att trampa allmänheten på tårna, så det blir nog som jag vill i den här saken - kommunens medborgare ska åter få känna sig som medborgare! 

De båda andra motionerna handlar dels om att kommunen ska försöka få hit ett statligt Glesbygdsverk, och dels om att inte bara kommunfullmäktiges - utan även kommunstyrelsens - möten ska vara öppna för allmänhet och press samt webbsändas. Där kommer jag vara laddad med argument eftersom kommunstyrelsen ännu inte verkar ha förstått vilket värde i form av nya arbetstillfällen ett statligt verk i Borgholm skulle kunna få och eftersom sju av elva ledamöter i kommunstyrelsen vill att min motion om ökad öppenhet ska avslås. 

Allt kan hända - det är valår!

Vad skulle Borgholms kommunfullmäktige egentligen ägna sig åt om inte nya Ölandspartiet fanns? Annat än att huvudsakligen dricka kaffe och äta smörgåsar. 

Vill Du kommentera, klicka här!

    
Oppositionsledaren:
  

Kung i baren

    "Då finns det ingen som tar en
     man är kung kung kung i baren
     Det är något som man verkligen vet
     den 25:e smäller det

     Då finns det ingen som tar en
     man är kung kung kung i baren
     Det är värt att leva fattigt ett tag
     om man får vara kung för en dag"


Så sjunger Magnus Uggla i sin "Kung för en dag" och en dag i månaden får många av oss känna oss lite som kungar när vi får ut vår lön eller pension, om nu pengarna räcker till så mycket mer när alla räkningar är betalda.
 
En dag när vi alla verkligen kan känna oss som riktiga kungar blir det söndagen den 14 september. Då blir det för en gångs skull vi medborgare som får bestämma - och inte politikerna och deras tjänstemän.
 
Då gäller det att vi gör ett val där vi vet att vi kommer att bli respekterade som medborgare även när vi återgått till vardagen och att vi inte låter oss förledas av politiska rövslickare som gång på gång har gjort oss besvikna.

Det gäller att se upp med vad det är för drinkar som serveras i baren. Det är inte värt att som medborgare bli överkörd och åter bli maktlös i fyra år bara för att få vara kung för en dag.

Du kan kommentera ledarartikeln om Du klickar här!

   
Vill Du läsa fler Oppositionsledare, klicka här!

  

Medborgarvärdet åter!

Apropå det här nedlåtande sättet att från ledande kommunpolitikers sida att betrakta kommunmedborgarna som enbart "kunder" och inget annat, så har jag skrivit en färsk motion i denna fråga. Som jag lämnade in på stadshuset igår. 

Bakgrunden är att det i december för snart ett år sen hölls en omröstning med för Borgholms kommun synnerligen pinsamt resultat. Med lika många ja-röster som nej-röster beslutades - med ordförandens (Jan Erici) röst som utslagsröst - att kommuninvånarna i fortsättningen skulle betraktas som "kunder" istället för medborgare, enligt ett osmakligt betraktelsesätt som framför allt Eddie Forsman (m) ivrat för. De kommunala verksamheterna skulle ha "kundfokus" istället för att vara medborgarfokuserade.

Som kund värderas den enskilde efter hur mycket han eller hon har i plånboken och kan tillföra kommunen och passar inte galoscherna så kan kunden gå. 

Som kommunmedborgare däremot ska den enskilde betraktas som en del av kommunen och ha rätt att påverka besluten. 

Vilket är en jäkla skillnad! 

Det har nu antytts att moderaterna i Borgholm inte längre är lika säkra på sin sak och att man nu skulle vara beredda att ge kommuninvånarna medborgarvärdet tillbaka - förmodligen för att det är mindre än ett år till valet - och då borde det gå att hoppas att dom positiva rösterna överväger när motionen ska avgöras i kommunfullmäktige. Så att snack blir verklighet!

 
Vill Du kommentera, klicka här!

Riktigt dålig reklam för Borgholms kommun!

Den skada som kommunpolitikerna med - denna gång - Jan Erici (m) i spetsen förorsakat Borgholms kommuns rykte är ingalunda reparerat med att man undvik att upprepa sitt skandalartade beteende från förra månaden mot den kommunala öppenheten och den grundlagsfästa offentlighetsprincipen

Så långt jag kunnat se har inga svenska riksmedia tagit upp att jag obehindrat kunde filma under kommunfullmäktgesammanträdet i måndags. Utan att bli utvisad igen. Det har liksom inte haft samma nyhetsvärde eller debattvärde som det som hänt innan.

En skandal att inte delge medborgarna debatt och beslut

Den till synes omhuldade svenska öppenhet är inte alltid så omhuldad av politikerna

Så löd rubrikerna till en artikel i Expressen av tidningens chefredaktör Thomas Mattsson den 28 maj, dagen efter att jag blivit blivit utsatt för polisingripande och utvisats från kommunfullmäktige för att jag ville filma och direktsända debatten till medborgarna.

Så här såg samma artikel ut på Thomas Mattssons blogg:

Skriv en kommentar!

Vad ska vi inte få se i fullmäktige?

28 maj, 2013 Av Thomas Mattsson

Kategori: Övrigt

Hur är det egentligen med våra politikers intresse för öppenhet?
Varför är det inte självklart att kommunfullmäktiges möten får sändas i tv?
    
Expressen TV direktsänder ibland från Sveriges riksdag. Och även om intresset från de förtroendevalda för debatterna ofta är sisådär, det brukar vara rätt tomt i bänkarna, så har väljarna i alla fall möjlighet att se några av sina politiker.
Att Expressen TV – precis som ibland SVT, TV4 och Aftonbladet – visar vad som händer i vårt parlament kan ju tyckas vara just vad vi har nyhetsmedier till.
Rätt så. Men ansvaret för att hålla medborgarna inte bara informerade, utan helst också engagerade, faller även på ledamöterna.
## Jag vill påstå att det, 2013, är en inte oviktig del av riksdagsuppdraget att formulera sig begripligt även för åhörare och tv-tittare. Det ska kunna gå att ta del av diskussionerna om man sitter i tv-soffan i, säg, Borgholm eller Göteborg.
Min åsikt är knappast kontroversiell, inget parti skulle idag drömma om att försöka stoppa tv-sändningar från riksdagens plenisal. Eller från de andra salarna i riksdagshuset från vilka man också kan skicka ut ljud och bild via exempelvis Kaknästornet.
Den här transparensen är så självklar att riksdagen slår fast på sin sajt:
”Webbplatser kan direktsända riksdagsdebatter genom att använda riksdagens länkar till direktsändningar eller genom att bädda in riksdagens webb-tv-spelare. Tv-bolag kan fritt använda riksdagens tv-produktioner. Äldre inspelningar går att beställa.”
## Men på lokal nivå är intresset för att delge medborgarna debatt och beslut inte lika stort. Det är faktiskt en skandal.
   
I går kväll avvisades ledamoten Per Lublin från kommunfullmäktige i Borgholm, eftersom han filmade sammanträdet med sin mobiltelefon.
Det förra mötet avbröts på grund av att Lublin då vägrade sluta att filma. Borgholms kommun har dragit in på pengarna för den externa tv-produktion, som man tidigare anlitade för att sända ut kommunfullmäktige.
I går kallade fullmäktige på ordningsmakten för stoppa Per Lublin och uniformerad polis förde ut lokalpolitikern – inför SVT:s och TV4:s kameror. De etablerade tv-kanalerna var på plats just för att göra nyhetsinslag om bråket.
## Samtidigt pågick i går kväll fullmäktigemöte i Stockholms stad, och där rapporterade huvudstadskommunen på den egna sajten Stockholm.se fortlöpande med både text och live-tv. Utmärkt, förstås, men det är inte så enkelt som att större kommuner har mer resurser än mindre.
För i torsdags var det fullmäktigemöte i Göteborg och detta tv-sändes, för första gången, bara tack vare lokala medier som Expressens västsvenska edition GT.
Politikerna skulle då fatta beslut om en eventuell folkomröstning om trängselskatten i Göteborg, en känslig fråga som majoriteten länge inte ville ta debatten om – trots att opinionsundersökningar visade att de flesta väljare var emot.
    
GT:s ledarsida tog förvisso ställning för vägtullarna, men samtidigt menade vi att lagen om folkinitiativ ju tillkommit – i riksdagen – just för att ibland ge kommuninvånarna chansen att tycka till i enskilda frågor. Så därför inledde GT en kampanj för en folkomröstning.
Så blev det också, efter en mycket lång ordväxling i torsdags, men oavsett vad man tycker om utfallet är det allvarligt att sammanträdet först inte skulle få tv-sändas.
## Varför skulle inte göteborgarna få se sina folkvalda diskutera den mest brännande politiska frågan i tv? Samma göteborgare som kan följa riksdagens infrastrukturdebatter via just tv?
Argumentet emot tv-utsändning var platsbrist i Börssalen, och därför tilläts bara stillbildskameror. Men när GT då frågade om vi fick sända live-tv med exakt samma kameror som vi också tar stillbilder med, blev svaret ändå – nej.
    
Till slut gav dock fullmäktiges ordförande Lena Malm (S) och vice ordförande Elisabet Rothenberg (M) med sig, men jag tycker att exemplet lär oss flera saker.
Dels att den till synes omhuldade svenska öppenheten inte alltid är så prioriterad av politikerna.
Dels att det behövs starka lokala medier, som GT, som står på sig.
För din skull.

Genom TV, tidningsmedia och bloggar spred sig på nolltid den massmediala bilden av Borgholm som en kommun med ljusskygga politiker som inte tål insyn och där polis tillkallas för att hindra öppenheten vid kommunfullmäktiges offentliga möten.

Knappast bilden av en kommun som människor vill flytta till. 

Hur kan den uppkomna skadan repareras?

Knappast av Ericis töntiga bortförklaringar till varför jag inte blev utvisad nu i måndags. Man hade inte gett sig, menade han. Man hade "ändrat taktik"! Filmning vid kommunfullmäktiges sammanträden var enligt Ericis mening fortfarande "otillåtet". 

Pinsamt!

    

Vill Du kommentera, klicka här!

Nötter att knäcka så här efter jul

Tänkte ge dom lagkloka i Växjö lite att bita i. Men ni mina kära bloggläsare får bli dom första som får läsa dessa rader:

Till Förvaltningsrätten i Växjö 

Begäran om laglighetsprövning av kommunfullmäktiges i Borgholm beslut 2012-12-17 §§ 203, 204 och 206 

Undertecknad yrkar att samtliga beslut under ovannämnda paragrafer (om bl a budget 2013, taxor och avgifter samt investeringarna, liksom övergripande vision och verksamhetsmål) undanröjs då de inte har tillkommit i laga ordning. 

Kommunfullmäktiges möten skall vara offentliga. Allmänheten hindrades dock olagligen att komma in när dessa ärenden skulle behandlas i och med att ytterporten till stadshuset (där kommunfullmäktigesammanträdet hölls) då var låst. Därmed har överklagade beslut inte tillkommit i laga ordning. 

Besluten under §§ 204 och 206 yrkas även undanröjda p g a olagligt innehåll. 

Jag menar att kommunens beslutsfattare inte har laglig rätt att grovt misshushålla med kommunens resurser, medan dessa beslutsfattare däremot har en skyldighet att på bästa sätt hushålla med de kommunala medlen. Beslutet under § 204 att vår fattiga kommun (som dignar under besparingskrav) ska investera flera miljoner kronor i att införskaffa baracker till Gärdslösa skola är olagligt på grund av att dessa baracker inte behövs. 

En kort bakgrund, som förklarar varför dessa baracker inte behövs:

Kommunfullmäktige beslutade efter en lotteriartad votering (där en ledamot som råkat ”rösta fel” kom att avgöra utgången) att lägga ner Runstens skola. Meningen var då att eleverna i Runsten och Långlöt som nu går i Runstens skola skulle fortsätta sin skolgång i Gärdslösa, varför baracker skulle behövas för att alla eleverna skulle få plats. Beslutet ledde dock till att en större del av eleverna i Långlöt och Runsten (genom sina målsmän) istället anmält sig till fortsatt skolgång i Gårdby skola i grannkommunen, varmed barackerna blir obehövliga. 

Till saken hör också att beslutet att lägga ner skolan i Runsten är överklagat och torde rivas upp eftersom ytterporten till Stadshuset (där kommunfullmäktigesammanträdet hölls) även den gången var låst under sammanträdet. Utgångspunkten är då att båda skolorna kommer att behållas och inte heller då behöver man införskaffa några baracker till Gärdslösa. 

Jag ifrågasätter också det lagliga i att ersätta medlemsskapet / medborgarskapet i kommunen med begreppet ”kunder” hos kommunen, vilket kommunfullmäktige lotterimässigt med röstsiffrorna 19 – 19 beslutat under § 204. 

Som medborgare i kommunen är man delaktig i kommunen. Man är en av de många som tillsammans utgör kommunen. Som ”kund” är man mera motpart i ett affärsförhållande. 

Kommunfullmäktige har enligt min mening inte laglig rätt att degradera kommunens medborgare (invånare) eller medlemmar till ”kunder”.
Därigenom torde sistnämnda beslut vara olagligt. 

Passar på att önska god fortsättning! 

Borgholm i januari månad i nådens år 2013 

Per Lublin
medborgare – och inte ”kund” – i Borgholms kommun

Vill Du kommentera, klicka här!

Mobb i Mörbylånga

En invånare i Mörbylånga kommun vid namn Sylvia Olofsson Hiller har överklagat ett beslut som berör den framtida trafiksituationen intill hennes hus. Jag känner inte personen ifråga och har aldrig träffat henne och vet inget om henne som person eller något om hennes bevekelsegrunder i övrigt. Jag har heller ingen uppfattning om hennes överklagande i sig. Men en sak vet jag, och det är att det är en medborgerlig rättighet att som kommunmedborgare överklaga kommunala och statliga beslut som man inte är nöjd med.

Jag har av tidningarna också förstått att överklagandet också haft inverkan på planeringen av framtida utbyggnad av Mörbylånga köping, som därmed riskerat fördröjning.

Och nu har mobben i Mörbylånga vaknat. Med namninsamlingslistor har man gått till storms mot kvinnan ifråga och hennes överklagan. Tydligen också med hotelser på nätet. Med påföljd att hon av rena förskräckelsen har dragit tillbaka sin överklagan.

Så här får det baske mig inte gå till. Ska sådan här organiserad mobbning vara tillåten blir det kanske inte många som i framtiden vågar använda sig av sin medborgerliga rättighet att överklaga myndigheternas beslut.

Det här ser jag allvarligt på. Vad är det egentligen som har hänt i Mörbylånga? Vilka ligger bakom? Det här måste redas ut!

Den "inre cirkelns" e-post

Efter mycket om och men (inklusive den JO-anmälan mot tjänsteman som jag tvingats att göra och som jag nämnt om i ett inlägg här den 12 januari) så har jag till sist kunnat ta del av en del e-postkorrespondens som "den inre cirkeln"* ägnat sig åt under utnyttjande av kommunens "server" för sin e-postboxar. Att denna e-post utgör offentlig handling hade de väl inte riktigt begripit.

Kommunalrådet Lisbeth Lennartsson (c) skall enligt egen utsago nu inför detta ha ägnat nästan en hel dag åt att radera bort sådana mejl från sin kommuninnehavda e-postbox som hon inte ville att andra skulle få se, det är tydligen känsliga saker som hon skrivit som inte tål att ses i dagens ljus.

Eddie Forsman (m) "råkade" hastigt radera bort alla sin ut- och inkommande mejl som var mer än fyra veckor gamla, så man kan undra vad det var som så brådskande måste döljas.

Att på eget bevåg rensa bort i offentligt material är naturligtvis ett brottsligt förfarande, men det har de inte heller begripit.

Lars Frick, som är ansvarig tjänsteman för att offentligt material ofördröjligen lämnas ut när någon så begär, har ägnat timmar av sin arbetstid för att tillsammans med kommunförbundets jurister kunna finna på knep att försöka förhindra och försvåra att jag kunde få del av det offentliga materialet i e-postboxarna, som varje medborgare faktiskt har rätt att få ta del av

I stället för att vidarebefordra det utbegärda materialet direkt till mig via e-post , vilket var det som jag hade bett om och som hade kunnat göras med ett enkelt klick på datorn, så lät Frick göra utskrifter av en massa mejl, som naturligtvis är både dyrt och tidskrävande. Dessa pappersbuntar erbjöds jag sedan att under övervakning av en därtill avdelad tjänsteman komma in och titta på i stadshuset, samt att mot avgift á 2.- styck få kopior av.

Fricks onödiga krångligeri har naturligt också kostat onödiga pengar för kommunen i form av onödiga utskrifter och lika onödig "övervakning". Det hade varit gjort på ett par sekunder att mejla över hela materialet till mig istället och det hade inte kostat kommunen någonting.

Fricks motto tycks vara att
"Kan man krångla till nånting så ska man göra det! Och då är ingen kostnad för hög!"

Framöver tänkte jag i denna spalt bjuda på lite ur den e-post som dom missade att radera.

*) Fotnot:

Den "inre cirkeln" i den kommunala maktapparaten tycks bestå av Lisbeth Lennartsson, Eddie Forsman och Lars Frick (som i mejl kallar sig själv för "Chefen"). Sune Axelsson (s) får på nåder vara med i denna krets mot att han avstår från att kritisera dom andra tre.