Michel Djanaieff - en färgklick som nu gått ur tiden

Nåddes i morse av budskapet om Michel Dianaieffs plötsliga bortgång. Närmare presentation överflödig liksom uppräkning av hans otaliga initiativ under snart femtio år i Borgholm. 

Han kom som en virvelvind utifrån och kom att sätta ny färg på det borgholmska konstlivet och det ryktades av han var son till en rysk prinsessa - ett rykte om vars sanningshalt jag fortfarande inte har någon aning. Mamman - en lång stilig kvinna som hette Pavlona blev också bosatt i Borgholm men det är en annan historia. 

Helt otvetydigt sant är däremot att det är Michel som tillsammans med vännen Johan von Reis någon gång på sjuttiotalet skapade den öländska flaggan - den gröna med det gula korset på. 

En gång för länge köpte han också Kronomagasinet i Borgholm när det var till salu, men snuvades på köpet av kommunen som utnyttjade sin förköpsrätt och sedan lät det stå och förfalla under en lång följd av år.

Även om Michel mest varit känd i den vida världen som emaljkonstnär, så kom han att som gourmand att ta plats i många svenska hem när han för ett antal år sedan bjöd på middag i TV-programmet ”Halv åtta hos mig”. 

Själv hade jag nöjet att få ha honom - och hans Rose-Marie - som gäster under en historiekväll på Strand, där han bl a berättade om sina vilda fester på den tiden det begav sig. Storslaget är väl det minsta man kan säga. 

Borgholm har blivit en färgklick fattigare.

Kommentarer

 Vill du se mina senaste inlägg, klicka HÄR